"Brunkebergstorg tyckte jag länge var Klaras centrum, för det upplevde jag redan i mitten på tjugutalet, då jag var springpojke och lagerarbetare i en person, anställd hos en skrivmaskinsfirma, som hade sina lokaler på Hamngatan, snett emot gamla GCI, Gymnastiska Centralinstitutet, vars lejongula fasad med sin ständigt öppna port lyste upp hela gatan, för där strömmade spänstiga flickor ut och in, flickor i shinglat hår, oftast endast iförda sina svarta blusar och gymnastikbyxor med långa strumpor och en kappa slängd över skuldrorna när de sprang ut för att dricka kaffe på det närbelägna konditoriet. Snart blandades de också med flickorna från Konstfack i gamla Sergelhuset, men det var långt senare, på 30- och 40-talen."

Erik Asklund berättar om sina minnen från Brunkebergstorg i boken En kille från Hornstull från 1968 (s. 177).