En kvinna sitter böjd över ett skrivbord — Kerstin Anker arbetar vid sitt skrivbord på Bonniers konstnärliga avdelning. Foto: Herbert Lindgren 1960, Stadsmuseet i Stockholm

10 tips för källhantering, tolkning och analys

Att jobba med källor är både roligt, intressant och stimulerande! Här kommer tio tips på hur du kan göra.

1. Dyk rakt ner i källmaterialet

Utifrån ett enskilt källmaterial kan du få syn på det lilla och specifika, och sedan zooma ut och placera in källan i ett större sammanhang.

Om du är lärare: Introducera ett kapitel/tema/undervisningsmoment med ett enskilt källmaterial, utan längre introduktion.

2. Jobba som en detektiv

Närma dig källmaterialet förutsättningslöst och med öppet sinne; Låt nyfikenhet, egna gissningar eller resonemang ta fart först.

Om du är lärare: Vänta lite med att ge ledtrådar om materialets tillkomst, betydelse och kontext till efter att eleverna kommit med egna idéer på tolkning.

3. Ta tid att tyda källmaterialet

Att tränga in i ett källmaterial eller läsa en gammal text kan kräva både tid och energi. Är texten skriven på gammalmodig svenska? Läs den högt för dig själv så brukar det höras vilka ord som står där, även om stavningen är svår.

Om du är lärare: Ge eleven tid att tyda materialet. Acceptera aldrig att eleven ger upp efter någon minut, även om det är svårt. Efter en stund på egen hand kan klassen hjälpas åt, eftersom alla inte ser samma sak.

4. Källtolkning framför källkritik

Börja med att lära känna källmaterialet innan du bedömer dess trovärdighet eller användbarhet ur ett källkritiskt perspektiv. Titta, läs och bilda dig en uppfattning som vad källmaterialet handlar om.

Om du är lärare: Ge eleven möjlighet att själv formulera sin tolkning av materialets tillkomst, betydelse och kontext, snarare än att diskutera materialets autenticitet eller relevans.

5. Som du frågar får du svar

Det finns inga bra eller dåliga källor, det beror helt på vad du vill ha svar på. Fundera över vad det här specifika källmaterialet lär oss, och vad det inte berättar något om. Vad behöver vi ställa för fråga för att materialet ska vara relevant för oss idag?

Om du är lärare: Förbered några frågor till eleverna som de får pröva på källmaterialet för att se om det ger svar eller inte.

6. Representativitet – hur mycket vet vi egentligen?

Hur långtgående slutsatser kan eleven dra av materialet? Säger det något generellt eller specifikt om historien? Representerar det en större grupp i samhället eller någon enskild?

Om du är lärare: Här har du chansen att synliggöra hur historieskrivning går till, och hur urvalet av källor påverkar vilka mönster vi ser och hur vi riskerar att dra skeva slutsatser om vi inte aktar oss.

7. Jobba digitalt fast analogt

Använd gärna digitaliserat material, men upplevelsen blir starkare och arbetet med källorna tydligare om du skriver ut materialet på papper.

Om du är lärare: Låt eleverna befästa sina kunskaper starkare genom att låta dem ringa in, stryka över eller anteckna i marginalen!

8. Alla ska med i historieskrivningen

Arbeta gärna med material som kompletterar den traditionella historieskrivningen. Kvinnor, barn och marginaliserade grupper har sällan suttit i maktställning, men i arkiven finns bland annat exempel på hur de påverkats av beslut fattade i sin tid.

Om du är lärare: Komplettera de stora historiska linjerna med källmaterial som berättar om enskilda människoöden och lyfter fram de röster som hörts mer sällan i historieskrivningen.

9. Källmaterialet är en kvarleva och en berättande källa på samma gång

Kvarlevan är att studera själva objektet i sig själv och kan till exempel berätta om framställningsteknik, språk och skrivregler, hur något lät eller såg ut. Den berättande aspekten säger något om innehållet, åsikter människor skrev ned eller hur de klädde sig när de gick till fotografen.

Om du är lärare: Testa att varje gång ni jobbar med ett källmaterial be eleverna ge exempel på en sak källan berättar som kvarleva och en sak de får veta genom den berättande aspekten.

10. Glöm inte bilderna

Historiska källor består inte bara av dokument och texter; Ett foto, en teckning, en karta eller en ritning är ofta både lättillgängliga och snabba att överblicka. Kortare startsträcka till källtolkningen, helt enkelt!

Om du är lärare: Bilder är särskilt tacksamma att jobba med om du har yngre elever, men genom att använda lite mer avancerade frågor som ställer krav på tolkning efter en specifik historisk referensram eller att placera in bilden i ett historiskt sammanhang är det en rolig och effektiv ingång även för de äldsta eleverna.