Jämförelser, källhantering och källkritik med unga judar i sekelskiftets Stockholm

I ljudvandringen "Unga judar i sekelskiftets Stockholm" möter eleverna Fejga, Herman och Ferdinand, tonåringar i Stockholm decennierna runt år 1900. De tillhörde arbetarklassen och deras familjer hade invandrat från Östeuropa.

Lärarhandledning för:

Till dig som är lärare

I den här uppgiften lyssnar eleverna till ljudvandringen Unga judar i sekelskiftets Stockholm – antingen genom att gå den cirka 60 minuter långa vandringen från Södermalm till Gamla stan, eller genom att lyssna på ljudspåren i klassrummet eller hemifrån. 

Det finns tre olika lektionsuppgifter som utgår från ljudvandringen: 

1. en övning för att kontrollera att eleverna lyssnat, läst och förstått, 
2. frågor som rör kontinuitet och förändring, och 
3. källhantering, källtolkning och källkritik. 

Du kan välja att göra en eller flera av uppgifterna i lektionsförslaget. De passar att göra enskilt, i mindre grupper eller i helklass. 

Du kan skriva ut lärarhandledningen med instruktion, frågor och förslag till svar i pdf-format.

Om ljudvandringen Unga judar i sekelskiftets Stockholm

Övningen utgår från ljudvandringen Unga judar i sekelskiftets Stockholm på historiskavandringar.se, som är ett samarbete mellan Stadsmuseet i Stockholm och Stockholmskällan. Du tar del av ljudvandringarna direkt i webbläsaren, i telefonen eller på dator. Till varje ljudspår finns en transkription av berättelsen.

Den streckade rutten på kartan som hör till varje ljudvandring visar hur du ska dig framåt genom stadsrummet. Följ kartnål efter kartnål, tryck igång ljudspåret på respektive plats och tar del av det bildmaterial som fördjupar berättelsen. Du kan även ta del av ljudvandringarna hemifrån eller i klassrummet så övningen kan göras utan att vandra fysiskt i staden.

Till dig som är elev

Elevuppgift 1. Har du hängt med?

1. Ta en selfie utanför Klippgatan 19 där Fejga bodde med sin mamma och sin syster.
2. Hur såg standarden på boende ut för arbetarklassen vid sekelskiftet 1900?
3. Ta reda på vad ett barnrikehus är och skriv ned förklaringen.
4. I vilket land var Ferdinands och Hermans mamma född?
5. Varför gick Herman och Ferdinand ut på stan istället för att gå till jobbet?
6. Vad fanns på Söderbadet som hade särskild betydelse för traditionella judar?
7. Ta en selfie på platsen där Fejga äter sin matsäck och dinglar med benen i ljudberättelsen.
8. Varför hittade Fejga så bra i Stockholm?
9. Varför blev Herman och Ferdinand fotograferade på Stora Nygatan?
10. Varför avslutas berättelsen på Tyska Brunnsplan?

Elevuppgift 2. Kontinuitet & förändring

1. Nämn minst tre saker som Fejga Kornblom har gemensamt med Herman och Ferdinand Weskowsky?
2. Ferdinand och Herman Weskowsky använder sin klädsel som ett sätt att markera grupptillhörighet och kulturell samhörighet. Ge exempel på nutida motsvarigheter.
3. Den judiska befolkningen i Stockholm som levt i staden i generationer hade annorlunda seder och traditioner än de nyanlända judarna från Östeuropa vid sekelskiftet 1900. Till exempel hölls gudstjänsterna på olika språk i Stora synagogan vid Kungsträdgården och det traditionella shul på Södermalm.
   - Varför skilde sig bruk, seder och traditioner åt mellan de båda grupperna
   - Varför erbjöd Judiska församlingen bland annat läxläsning och religionsutbildning för barnen i de nyanlända familjerna?
4. Hur skilde sig gudstjänsterna mellan Stora synagogan vid Kungsträdgården och det traditionella shul på Södermalm? Finns det liknande skillnader idag, inom religioner eller andra sammanhang?

Elevuppgift 3. Källhantering, källtolkning & källkritik

1. Vilka historiska källor nämns i ljudvandringen som underlag för informationen om Fejga, Herman och Ferdinand?
2. Ljudvandringen blandar två metoder för att förmedla historien: 
   1) historieskrivning där historiska källmaterial ger information om faktiska händelser eller företeelser, och
   2) gestaltning av historien där tolkningar, bearbetningar eller dramatisering målar en bild av de historiska aktörerna, deras tankar och händelser de är med om. 
   - Ge 3 exempel på historieskrivning som bygger på källmaterial.
   - Ge 3 exempel på historieberättande med hjälp av gestaltning.
3. Varför har springpojken blivit mer ihågkommen och omskriven än springflickan, fast springflickorna var många fler i Stockholm vid sekelskiftet 1900?
4. Vad berättar ljudvandringen mest om 
   1) ungdomar i Stockholm,
   2) arbetarklassen i Stockholm, eller
   3) judar i Stockholm vid sekelskiftet 1900? Resonera och motivera.
5. Formulera 1-3 frågor du vill veta mer om. Vilka källor skulle kunna ge dig svar på de frågorna?