Resandes historia i Stockholm
Resande har en lång historia i Stockholm och ingår i den nationella minoriteten romer. I den historiska ljudvandringen möter du berättelser och historia från resandefolket i Stockholm, från 1500-talet och framåt.
Lärarhandledning för:
Till dig som är lärare
Lyssna till den historiska vandringen Resandes historia i Stockholm. Låt eleverna besvara quizet och diskussionsfrågorna efteråt. I lärarhandledningen hittar du material att skriva ut och förslag till svar på frågorna.
- Lyssna på ljudvandringen Resandes historia i Stockholm – antingen genom att gå den cirka 80 minuter långa vandringen i Gamla stan och på Norrmalm, eller genom att lyssna på ljudspåren i klassrummet eller hemifrån.
- Det finns två olika lektionsuppgifter som utgår från ljudvandringen:
1) ett quiz för att kontrollera att eleverna lyssnat, läst och förstått,
2) frågor som rör urval, källtolkning och källkritik. - Du kan välja att göra en eller flera av uppgifterna i lektionsförslaget. De passar att göra enskilt, i mindre grupper eller i helklass.
Historisk vandring: Resandes historia i Stockholm
Quiz: Resandes historia i Stockholm
- Varifrån hade de romska familjerna rest när de kom till Stockholm i september 1512?
1. Egypten
X. Grekland
2. England - Svenska myndigheter var fientligt inställda till romer, men på 1600-talet blev det lättare för romer att stanna i landet. Varför?
1. Sverige införde religionsfrihet.
X. Sverige behövde fler stadsbor.
2. Sverige behövde fler soldater. - Vilket av följande svenska ord kommer från romani?
1. Tjej
X. Kille
2. Valack - Vad var "signeri" för något?
1. Att välsigna människor mot betalning.
X. Att spå människor mot betalning.
2. Att skriva under dokument mot betalning. - Varför blev lumpsamlare ett vanligt yrke bland resande under 1820-talet?
1. För att det var brist på trä som råvara till pappersbruken.
X. För att det blev förbjudet att resa runt och sälja glas och porslin.
2. För att det fanns många pappersbruk i Stockholmstrakten.
Diskussionsfrågor: Urval, källtolkning och källkritik
- Så länge hästen var ett viktigt arbetsdjur i Sverige var det vanligt att kastrera hingsten för att få en häst med lugnare temperament. Trots det var det tabu att utföra kastreringen och det var ofta minoritetsgrupper som romer och samer som gjorde jobbet.
Varför var det vanligt att minoritetsgrupper i samhället utförde kastreringen av hästar och andra tabubelagda uppgifter? - Under 1940-talet och även senare registrerade svenska myndigheter romska familjer och släkter utan deras vetskap. In på 1960-talet kunde myndigheter förneka att vissa romska grupper ens existerade.
Hur påverkar det förtroendet för samhället och myndigheter att ha blivit utsatt för registrering utan att ha begått brott eller gjort något fel, eller att få sin grupptillhörighet, kultur och historia förnekad? - Många i majoritetsbefolkningen trodde att romer hade magiska krafter. Under 1700-talet dömdes flera romska kvinnor för signeri och vidskepelse efter att ha spått människor mot betalning.
Varför tyckte myndigheterna att det var ett problem med signeri? Hur samverkade förväntningar och behov hos majoritetsbefolkningen och minoritetsgruppen vid fallen med spådom och signeri? Fundera över hur aktörer och strukturer samverkade för att situationen skulle uppstå. - Källmaterial som finns i arkiv som berättar om resande och romer är till största delen sådant som majoritetssamhället och svenska myndigheter skapat och valt att bevara. Resandes och romers historia, kultur och tradition har till stor del varit muntlig, och under lång tid inte något som myndigheter varit intresserade av att spara.
Hur påverkar källäget historieskrivningen? Vilka andra källor har Stadsmuseet använt i vandringen för att också de resandes egna berättelser, röster och perspektiv ska komma fram?