En vagn rullar förbi på Timmermansgatans ojämna gatstenen. Visst hör du de stumma hjulen knaka och vagnens fjädring gnissla? Kvinnan på sätet kastar en blick in på Högbergsgatan. Plymen i hatten vajar till. Vi är mitt på Södermalm, i ganska livliga kvarter.

Det är en stor sak när en fotograf ställer upp sin kamera år 1896. Märkvärdigt och spännande. Många blickar vänds mot honom. Men lite längre bort skyndar en pojke och en liten flicka vidare med ryggarna till. Kanske har de en tid att passa? Med lite fantasi ser pojken ut att bära en pizzakartong, vilket förstås inte är sant. Barnen passerar just en lumpaffär, en som även säljer ved, koks och kol. Intill ligger ett skomakeri.

Vi ser träkåkar och träplank. På deras höga stengrunder anar vi att gatan med tiden har sänkts en bit. Säkert en anpassning till de nya bostadskvarter med större flerfamiljshus som börjat kanta gatan österut. Och trottoarer har nu blivit modernt! Att gå upphöjd från gatans hästspillning blir praktiskt och populärt.