Kungörelsen baserar sig på drätselkommissionens (den myndighet i Stockholm som fram till och med 1862 hade hand om stadens finanser) beslut att upplåta två badplatser under nya Kungsholmsbron. Överståthållarämbetet bestämmelser för användandet av dessa badplatser är ganska stränga; inte mer än 25 personer får bada åt gången och de får inte heller användas när gudstjänster pågår.

En bra sak är att de badandes kläder vaktas av en ordningsman. Han "äger rättighet" att få betalt av den badande efter avslutad badning.
Man kan tänka sig att de fattiga och trångbodda välkomnade det här tillfället att få tvaga sig efter arbetsdagens slut. En arbetsdag som kanske tillbringats i en smutsig arbetsmiljö. Vid den här tiden fanns många industrier och manufakturer samlade i centrala delarna av staden, inte minst på Kungsholmen. 1 sida.