Text

Högsta utbildningsnivå bland 30-74- åringar i befolkningen 2003

Statistik. Stor utbyggnad av högre utbildning under 1900-talet Statistiken är indelad efter födelseår, vilket ger en bild av hur utbildningen har sett ut i olika tider, eftersom de flesta torde utbilda sig i ganska unga år. Det svenska skolsystemet har varit komplext och förändrats en hel del under 1900-talet. På förgymnasial nivå fanns folk- och realskolan innan den obligatoriska 9-åriga grundskolan infördes 1962. På gymnasial nivå utbildade man sig huvudsakligen på läroverk innan gymnasieskolan bildades på 1960-talet. I början av 1900-talet fanns endast Karolinska mediko-kirurgiska institutet (nuvarande Karolinska institutet) och Stockholms högskola (föregångaren till Stockholms universitet) att tillgå för högre utbildning i regionen. Numera finns fyra skolor med universitetsstatus och ett 20-tal högskolor och institut med olika utbildningsinriktningar. I redovisningen ingår som förgymnasial utbildning sådan som är kortare än eller lika med 9 år (saknar gymnasial utbildning), som gymnasial ingår både högst 2-åriga och längre utbildningar och som eftergymnasial ingår utbildning kortare än 3 år upp till och med forskarutbildning. Det har betraktats som nödvändigt att i redovisningen exkludera personer under 30 år för att få en rättvisande bild, eftersom många inte påbörjar högre utbildning förrän i den åldern. De äldsta har kortast utbildning Bland de äldsta, personer över 70 år, är det ungefär lika vanligt att man saknar gymnasial utbildning som att man har högst gymnasial utbildning. De nivåerna står för strax under 40 % vardera av befolkningen. En fjärdedel av de äldsta har eftergymnasial utbildning. Personer födda 1935 är den äldsta årskullen där fler har eftergymnasial än som saknar gymnasial utbildning, men för dem är ändå högst gymnasial utbildning det vanligaste. För personer födda 1941 eller senare är den eftergymnasiala utbildningen även vanligare än den högst gymnasiala. 58% av 30-åringarna idag har eftergymnasial utbildning Allteftersom man studerar yngre och yngre personer sker en jämn sänkning av andelen som saknar gymnasial utbildning. 8 % av 30-åringarna har inte slutfört någon gymnasial utbildning. Andelen med högst gymnasial utbildning ligger strax under 40 % för alla årskullar, men sjunker för 30-35-åringarna något, till att gälla en tredjedel av befolkningen. Andelen personer med eftergymnasial utbildning ökar ganska jämnt, från 20 % till 45 %, när man går från att studera 1920- till 50-talister. Bland personer födda 1955-1965 har strax under hälften eftergymnasial utbildning. När man sedan studerar allt yngre personer ökar andelen stadigt, för att för 30-åringarna vara uppe i 58 %.