Text

Andel 19-åringar i befolkningen med examen/slutbetyg från gymnasium

Statistik. Stora förändringar i skolsystem och examinationsformer. När man vill studera elever som avslutar gymnasieskolan och jämföra statistiken långt tillbaka i tiden måste man vara medveten om att det har skett stora förändringar både i skolsystemet och i examinationsformer under årens lopp. Här studeras antalet elever som har fått slutbetyg från dagens gymnasieskola och dess närmaste motsvarigheter tillbaka till 1905. Föregångaren till gymnasieskolan är läroverken, som fram till 1960-talet var namnet på de institutioner där man kunde vidareutbilda sig efter den obligatoriska skolgången. Läroverken var dock avgiftsbelagda, vilket utestängde elever från mindre bemedlade familjer. I början av seklet, fram till 1909, hette det att man tog mogenhetsexamen när man avslutade läroverket. Därefter hette det fram till 1968 att man tog studentexamen. Numera kan man endast uttala sig om elever som tar ut slutbetyg, eftersom det inte längre ingår något slutprov som gäller huruvida man ska få avsluta gymnasieskolan eller inte. Att man får ett slutbetyg innebär att man har gått igenom samtliga kurser som ingår i den valda studievägen och därmed fått ett betyg i alla dessa kurser samt i projektarbete, oavsett om betygen är bra eller dåliga. Alla dessa skillnader i skol- och examinationsformer gör att statistiken inte är helt jämförbar över tiden. Dock bör den ge någon bild av hur utvecklingen har sett ut. Få kvinnor tog mogenhetsexamen Antalet män och kvinnor som har tagit examen/slutbetyg har ökat kraftigt under 1900-talet. För att kontrollera för befolkningsökningen krävs att man studerar talen i termer av andelar i befolkningen. Därför har andelen av 19-åringarna i Stockholms stad beräknats för de redovisade åren, även om det förekommer olika åldrar bland utgångna elever varje år. I dagsläget torde dock en majoritet av eleverna som tar ut slutbetyg göra det under det år de fyller 19 år, även om en annan ålder kan ha gällt längre tillbaka i tiden. År 1905 var det 4 % av 19-åringarna i Stockholms stad som tog mogenhetsexamen och 4 av 5 var män. Andelen var något högre 1915 och 1925, men endast marginellt. Därefter skedde en jämn ökning fram till 1955, när 15 % av 19-åringarna tog studentexamen. Då var drygt hälften av de examinerade män, efter att andelen män hade minskat kontinuerligt sedan 1905. Mycket stor ökning av gymnasiestuderande Det sista året för studentexamen var 1968 och då tog 40 % av 19-åringarna examen. Det innebär att andelen utexaminerade 19-åringar mer än fördubblades mellan 1955 och 1968. Det var också en jämn könsfördelning bland de utexaminerade detta år. Den kraftiga ökningen av andelen utexaminerade som skedde mellan 1955 och 1968 beror troligtvis till en del på gymnasieskolans bildande i början av 1960-talet, som ledde till ett bredare utbud av utbildningar, varav vissa tidigare inte heller hade funnits på läroverken. Med detta kom också arbetsgivares önskan om utbildad personal inom områden som man tidigare rekryterat outbildad personal till. Det blev helt enkelt en annan tidsanda, när det blev mycket vanligare att vidareutbilda sig efter grundskolan. Till tidsandan hörde också att kvinnorna sökte sig ut och togs emot på arbetsmarknaden. Därför blev det även för kvinnor mycket vanligare att vidareutbilda sig för att kunna få arbete. Nu större andel av kvinnorna än av männen som får slutbetyg Den utveckling man ser från 1960-talet till slutet av 1990-talet och dagsläget är troligen en fortsättning på 1960-talets stora förändringar. Nu är det också en större andel av kvinnorna än av männen som får slutbetyg från gymnasiet.