Synderska, gudinna och rikskändis. Hon är en välkänd karaktär i nationalskalden Carl Michael Bellmans dikter där hon både upphöjs och hånas. Ulla Winblad var namnet på allas läppar i 1700-talets Stockholm – och Sverige. Men bakom Bellmans fiktiva person fanns en verklig kvinna – Maja Stina Kiellström. Hur såg livet i ett ständigt rampljus ut, och vem var hon egentligen – kvinnan bakom den uppdiktade verkligheten?

Ett liv i rampljuset 

Alter egot Ulla Winblad förföljer Maja Stina Kiellström hela livet – men trots att hon är en av Sveriges mest kända kvinnor är det få som i dag vet vem hon är. Ulla Winblad kom att bli sinnebilden för vad som kallats för “den glada horan” och var en rikskändis under 1700-talet, vars namn fortfarande lever kvar.

Kvinnan bakom alter egot 

Maja Stina Kiellström, kvinnan bakom alter egot, föddes i en fattig familj 15 juni 1744 och växte upp bland grusvägar, lantdjur och kålodlingar på Ladugårdslandet som är dagens Östermalm. Den vuxna Maja Stina kom att bryta mot både lagar och normer. Efter festande på krogar och “horbaler” i 1700-talets Stockholm lämnar hon huvudstaden – men flyttar tillbaka som änka, gifter om sig och lever sedan sina sista år på Södermalm.

Maja Stina Kiellström kämpade med att distansera sig från Bellmans påhittade karaktär – utan framgång. Slutligen begravs hon vid Maria Magdalena kyrkogård efter sin död vid 54 års ålder. Följ med till 1700-talets Stockholm och en inblick i hur kvinnors situation såg ut under tiden.

Ulla Winblad i Bellmans uppdiktade värld 

I samband med att Maja Stina Kiellström anklagas för brott mot överflödsförordningen efter att ha varit iklädd det senaste modet från Paris – en röd sidenkappa – skapar hon alter egot Ulla Winblad. Namnet gör sig snabbt känt i stadens nöjesliv. Skalden Carl Michael Bellman börjar omkring denna tid att skapa ett helt universum runt Ulla Winblad i sin diktade värld.

År 1770 gör Winblad entré i Fredmans epistelvärld, i rubriken till epistel nr 3, ”Til en och hvar af Systrarna, men enkannerligen til Ulla Winblad”. Även om det dröjde 20 år tills texterna publicerades spreds många av dom muntligt, och rykten började att röra sig genom den krogtäta staden. Vissa av texterna är förnedrande och ofta utmålas hon som både hora och madonna.

Om Kvinnans Plats

I Kvinnohistoriskas poddserie Kvinnans Plats hör du berättelser från förr där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser.

Om avsnittet

I avsnittet intervjuar radiojournalisten Linda Jensen Kidane etnologen Rebecka Lennartsson, forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm och författare till boken Ulla Winblad – liv och legend om Maja Stina Kiellströms liv. Den här berättelsen är framtagen i samarbete med Stadsmuseet i Stockholm. Podden är producerad av Soundtelling.

Kvinnohistoriska

Kvinnohistoriska är ett innovativt museum som verkar i de offentliga och digitala rummen – utan egen permanent byggnad. De tillgängliggör forskning om kvinnors villkor i historiska skeenden, och arbetar för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs publikt.