Bröderna i Klara utspelar sig till stor del i Klarakvarteren och i Gamla stan på 1930-talet. Erik Asklund har skrivit en självbiografisk roman, även om inte allt stämmer med verkligheten. ”Bröderna” är ett gäng skrivande unga män: romanförfattare, poeter, journalister. Verklighetens ”Klarabohemer” är lätt förklädda och huvudpersonen Elon Park är Asklund själv.
Den andra huvudpersonen är Stockholm. Miljöskildringarna upptar långa stycken och det är lätt att i tanken resa tillbaka till en miljö som idag är ganska så förändrad:
Det gamla Odd-Fellow-palatset såg ut som en riddarborg med sina torn och krenelerade utsprång. Men det låg hopsjunket i hörnet vi Klara Vattugränd nedanför kyrkan och det smutsröda teglet hade en sotig hinna, som om hela huset att likna en utkantsfabrik i förstaden, ett bryggeri eller en verkstad vid en järnvägsstation. Det var ju inte heller långt till Centralen.
Här höll anarkisterna till. Det var i Klara Folkets Hus och syndikalisternas tidning, Arbetaren, hade sin redaktion i samma lokaler, där en gång högtidliga herrar i frack från den oscariska eran hållit långa tal om industrins frammarsch och kanske avätit stora styrelsemiddagar på det närbelägna Hotel Continental efter att ha bestämt om nya investeringar eller ökad aktiestock.
Nu dånade pressarna därinne och tryckerilärlingar med pappersmössor på huvudet satt på eftermiddagen på trappan till Klara kyrkogård och lapade sol. Stora pappersrullar baxades ned i källaren och kom ut som färska, våta tidningar, doftande av trycksvärta.
332 sidor.
Bröderna i Klara är den första delen i en trilogi. Den följs av Livsdyrkarna (som bara till viss del utspelar sig i Stockholm) och avslutas med Drakens gränd.
