Thore Blanche skriver här om sin farbror, författaren August Blanche, och hans malmgård på Ladugårdslandet. Den revs 1889 och idag går Karlavägen rakt över de gamla ägorna, nära den plats som nu är Karlaplan. Skillnaden är stor mot 1860-talets lantliga idyll. 4 sidor.

   Gick man så sent som i slutet af 1880-talet den vackra Esplanaden fram åt öster, så såg man midt ibland det nya Östermalms, som det då föreföll, palatslika byggnader en liten tvåvåningsvilla af trä, som öfver ett högt plank förundrat tittade fram på en ny tid. Det var Blanches Malmgård, såsom en nu äldre generation erinrar sig densamma.
   Tjugo år tidigare var anblicken an annan. Villan var då omgifven af en enda stor trädgård, som sträckte sig i norr och söder ända från Ladugårdslands Tullgata upp till Kommendörsgatan och i öster och väster mellan Grefgatan och Qvarngatan – nu Artillerigatan. Hela den nedre delen af Malmgården utgjordes af land, där kålrötter och potatis frodades och där drifhusbänkarne vände sin svarta mylla mot söder. Gick man Skeppargatan fram igenom grinden invid trädgårdsmästarbyggnaden, så öppnade sig en lång gång, kantad med bärbuskar och fruktträd. Midt i den lilla backe, som ledde upp till öfre delen af Malmgården, böjde sig tvenne stora lönnar öfver allén och mellan lönnarnes öfre stammar var byggd en stor veranda. Var det sommar och främmande på Malmgården – och det var det ofta – så var den verandan aldrig tom.

Utdrag ur Stockholmsgillet 1914-1919 : några minnesblad ur Stockholms stads och Stockholms-Gillets historia. – 1919. – S. 69-72