Omslagsbild Mio min Mio
Litteraturtips

Mio, min Mio / Astrid Lindgren

Var det någon som hörde på radion den femtonde oktober förra året.? Var det någon som hörde, att de frågade efter en försvunnen pojke? Så här sa de:
Polisen i Stockholm efterlyser 9-årige Bo Vilhelm Olsson, som sedan i förrgår kväll klockan 18 varit försvunnen från sitt hem, Upplandsgatan 13. Bo Vilhelm Olsson har ljust hår och blå ögon och var vid försvinnandet klädd i korta, bruna byxor, grå stickad tröja och liten röd luva. Meddelanden om den försvunne lämnas till polisens ordonnansavdelning.

Så inleds boken om Bosse som bor med sina fosterföräldrar i en lägenhet på Upplandsgatan. Tant Edla och farbror Sixten hämtade honom på barnhemmet när han bara var ett år gammal. De verkar inte speciellt förtjusta i att ha Bosse som sitt barn och han känner sig ofta ensam. Vilken tur ändå att han har sin kompis Benka. Och tänk om han hade haft en så snäll pappa som Benkas.

En kväll när Bosse sitter ensam på en parkbänk i Tegnérlunden får han plötsligt syn på en flaska. Han tror knappt sina ögon, men i flaskan sitter en ande! Bosse släpper ut den. Anden tar honom med på en lång resa till Landet i Fjärran. Där möter Bosse sin fader konungen som letat efter sin son i nio långa år. Bosse blir Mio. Men det är bara början på äventyret. 182 sidor.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Upplandsgatan söderut från Tegnérgatan. Tegnérlunden t.v

Upplandsgatan söderut från Tegnérgatan. Tegnérlunden t.v