Per Anders Fogelström vid sitt skrivbord på Folket i Bilds kontor på Klara Västra Kyrkogata 5, 1954.  Foto: Aftonbladet, Axbom
Per Anders Fogelström, 1954. Foto: Axbom, Stadsmuseet i Stockholm

Per Anders Fogelström skrev om historiens stockholmare

Per Anders Fogelström skrev många böcker om Stockholm. Man skulle kunna säga att staden är huvudperson i hans författarskap.

Per Anders Fogelströms Stockholm

Per Anders Fogelströms Stockholm är en stad i ständig förändring. I den fem böcker långa Stadserien beskriver han stadens utveckling under drygt hundra år.

Mina drömmars stad, som är den första boken i serien, börjar en sensommarkväll 1860. Den femtonårige bondpojken Henning Nilsson har lämnat gården på landet för att förverkliga drömmen om ett bättre liv i staden. Vi får följa hans jakt på arbete och bostad, hur han etablerar sig i staden, träffar sin blivande fru Lotten och bildar familj.

Många människor kom precis som Henning till Stockholm från landsbygden under andra halvan av 1800-talet. De kom för att arbeta i fabriker, hamnar och på byggen. Den här perioden kallas för industrialiseringen.

Stockholm ur arbetarklassens perspektiv

Fogelström beskriver Stockholms moderna historia ur arbetarnas perspektiv: från de blåsiga och kalla kåkarna på Södermalm där det är gott om barn, men ont om mat och pengar. Henning och Lotten flyttar in i en sådant gammalt hus på Åsöberget och bor där tillsammans med vännerna Tummen och Matilda och en växande barnaskara. Samt ett antal inneboende. I det lilla huset bor det som mest omkring tio personer.

Verklighetens stad

Staden som Henning drömde om visar sig inte stämma överens med verklighetens hårda och brutala stad. Arbetet är tungt och slitsamt, dagarna långa och de lediga stunderna alltför få och korta. Tillvaron för en arbetare i det sena 1800-talets Stockholm är en ständig kamp för överlevnad. Henning arbetar nere i Stadsgårdshamnen och det som får honom att orka med är hoppet om att livet någon gång ska bli lite bättre för honom och familjen.

En stad i ständig förändring

Under de drygt hundra år som Fogelström beskriver i stadsserien förvandlas Stockholm från en liten stad med omkring hundratusen invånare till en modern storstad med tunnelbana och sociala skyddsnät. 

Fogelströms Stockholm är hela tiden i rörelse, alltid på väg framåt. Människor föds, arbetar och dör medan åren går och nya generationer befolkar staden.

Arbetet med stadserien

Fantasi och forskning

Henning och Lotten och många av de andra figurerna i Fogelströms stadserie är påhittade, men den miljö de rör sig i har skapats utifrån det historiska källmaterial som Fogelström samlade på sig. Resultatet blev en fiktion på verklighetens villkor. Strejkerna, demonstrationerna, upploppen och andra händelser som påverkar figurerna är historiskt belagda och har inträffat på riktigt.

I arbetet med sina romaner och fackböcker om Stockholm använde Fogelström sin stora samling med Stockholmshistoria. I januari 1999, ett halvår efter Fogelströms död, fick Stockholms stadsmuseum ärva samlingen. Den består av böcker, fotografier, kartor, grafik och några föremål.

Per Anders Fogelströms ord om arbetet med Stadserien

I boken Vägen till nuets stad skriver Fogelström om vad han behövde ta reda på för att kunna skriva böckerna i stadserien:

Jag behövde uppgifter om hela staden, sedd ur alla tänkbara vinklar. Hur var folk klädda under kläderna som man såg på bilderna? Hur bodde de och vad åt de? Hur var renhållningen ordnad, när fick man vattenledningar och kloakrör? Vad gjorde en sumprunkare, hur tillverkade man tvål?

Fogelströms bildsamling består av 87 pärmar med över tiotusen fotografier. På fotografiernas baksidor finns anteckningar om gatuadresser och dateringar. I pärmarna får vi se hur staden och de människor som bodde i den såg ut. I förordet till Stad i bild från 1970 skriver Per Anders Fogelström om arbetet med Stadserien:

Den skildring av Stockholm och stockholmsliv som jag försökt ge i romanerna har byggts upp av många små bitar. Den har hämtats från bilder och kartor, ur uppgifter från böcker, tidningar, uppteckningar, från muntliga skildringar och egna minnen.

Mina Drömmars stad - en illustrerad stockholmsskildring

Henning Nilsson kommer till Stockholm som 15-åring, för att söka lyckan. Han hoppas på arbete och större möjligheter till ett bra liv, än han skulle ha om han stannade kvar på landsbygden där han föddes.

Läs Hennings möte med Stockholm i ett utdrag ur Mina drömmars stad som illustrerad Stockholmsskildring.

Kolorerat vykort över Liljeholmsbron och Hornstullen, före 1915

Bilden är ett vykort som föreställer den gamla Liljeholmsbron. Bron revs 1915. Fotograf: okänd.

Per Anders Fogelströms samtid

Per Anders Fogelström var vid sidan av författarskapet med i många olika föreningar och engagerade sig i många av de frågor som debaterades i samtiden. Han kämpade för religionsfrihet, fred och bevarandet av Stockholms kulturmiljö.

Ungdomsledare

Per Anders Fogelström kom från ett kristet hem. Hans mor var djupt troende och engagerad i kyrkan. Fogelström var själv medlem i Sofia kyrkas ungdomsverksamhet, där han senare blev en av ledarna. Men någon stark gudstro hade han aldrig. 1945 grundade Per Anders Fogelström Vitabergsklubben som var en icke-religiös ungdomsverksamhet för lite äldre ungdomar.

Förbundet för Religionsfrihet

I början av 1950-talet bildade Per Anders Fogelström Förbundet för religionsfrihet tillsammans med journalisten och politikern Ture Nerman. Föreningens främsta uppgift var att arbeta för dem som inte var troende.

Fram till årsskiftet 1951-52 var det lag på att alla svenska medborgare var tvungna att tillhöra ett trossamfund. Om man inte ville vara medlem i svenska kyrkan var man alltså tvungen gå med i ett annat samfund. Föreningen för religionsfrihet tyckte inte att någon skulle tvingas delta i religiösa ceremonier och ville upphäva tvånget att tillhöra ett religiöst samfund. Föreningen menade att den som vill vara med i ett religiöst samfund själv skulle få anmäla sitt inträde. De ville också att kyrkan skulle skiljas från staten. Det blev verklighet år 2000.

Fogelström och Fredsrörelsen

I slutet av 1950-talet argumenterade den svenska försvarsmaktens chef för att Sverige skulle skaffa en atombomb. En grupp författare bildade då Aktionsgruppen mot svensk atombomb (AMSA). Syftet med AMSA var att bilda opinion mot en svensk atombomb. Per Anders Fogelström blev ordförande för gruppen och skrev boken Istället för atombomb tillsammans med den socialdemokratiske studentpolitikern Roland Morell.

I boken presenterade de en helt annan syn på försvaret. Sverige skulle ha ett fredligt försvar som enbart skulle ägna sig åt biståndsarbete och katastrofhjälp. Senare blev han ordförande i svenska Freds- och Skiljedomsföreningen som anses vara världens äldsta fredsorganisation.

En stad i förvandling

När Per Anders Fogelström påbörjade arbetet med Mina drömmars stad 1958 var Stockholm en stad i förvandling. På nedre Norrmalm var rivningen av de gamla Klarakvarteren i full gång och nyligen hade tunnelbanan mellan Stockholm city och den nya förorten Vällingby invigts. Det gamla skulle bort och det nya skulle in. Sverige andades framtidstro.   

För förändringen men kritisk till resultatet

Per Anders Fogelström hade genom sin stockholmsforskning förstått att förändring var något ofrånkomligt i en stad och välkomnade till en början planerna på att riva och bygga nytt i Klarakvarteren. Han höll just på att skriva om fattigdomen och misären i de gamla träkåkarna på Södermalm och tyckte att det var nödvändigt att bygga bort slummen. Men han blev snart kritiskt till resultatet av rivningarna. Under 1960-talet var han en viktig röst i debatten om stadens kulturmiljö och bidrog bland annat till att den gamla stenhusbebyggelsen på Mariaberget finns kvar idag.

Ledamot i Stockholms skönhetsråd

1976 blev Per Anders Fogelström ledamot i Rådet till skydd för Stockholms skönhet. Skönhetsrådet som det också kallas har sedan 1919 granskat olika planer och projekt som är på gång i staden ur ett estetiskt och miljömässigt perspektiv.

I boken Stockholm sammanfattade Per Anders Fogelström sin syn på stadens miljö:

”Stockholm – stad vid berg och vatten. Med drag och minnen från ett länge sedan förflutet, med ett intensivt liv i nuet, med ett målmedvetet arbete för framtiden. Allt måste förenas, det bästa av det gamla sparas, leva i nuet, bevaras för framtiden. Samtidigt som en stad aldrig får bli ett museum utan måste vara ett ändamålsenligt, tryggt och vackert hem för levande människor.”

Fakta om Per Anders Fogelström

Per Anders Fogelström växte upp med sin mamma och syster på Södermalm. Pappan lämnade familjen och emigrerade till USA när Fogelström var sex år gammal. 1924 började han i Whitlockska skolan på Östermalm där gick han tills han hoppade av skolan i gymnasiet och började arbeta i en bokhandel.

Vid sidan av arbetet var han ungdomsledare i Sofia småklubbar som var Sofia kyrkas ungdomsverksamhet för killar i yngre tonåren. Senare skulle han starta Vitabergsklubben en icke religiös ungdomsklubb för äldre ungdomar, och där fick även tjejer vara med.

Litterär debut

1947 debuterade Fogelström som poet med diktsamlingen Orons giriga händer. Samma år började han jobba på veckotidningen Folket i Bild och fick resa runt i Europa och skriva reportage. Hans debut som romanförfattare kom 1949 med Att vakna en dag som handlar om en ung man som arbetar i en bokhandel.

Genombrott

1951 fick Per Anders Fogelström sitt genombrott som romanförfattare med boken Sommaren med Monika som handlar om två ungdomar som blir förälskade i varandra och spenderar en sommar tillsammans i skärgården. Boken filmatiserades av Ingemar Bergman 1953. Både boken och filmen fick mycket uppmärksamhet och många människor blev upprörda över paret hade sex utan att vara gifta.

Mina drömmars stad

Mest känd är Per Anders Fogelström för sina romaner om Stockholms historia och han räkas idag som en av våra främsta Stockholmsskildrare.

Han hade samlat på Stockholms historia sen 1945 och 1958 tog han tjänstledigt för att skriva Mina drömmars stad som var den första boken i en fem böcker lång serie om Stockholms historia från 1860 till 1968.

I boken Vägen till nuets stad beskriver han hur samlandet fick honom att skriva Stadserien.

"De prasslande boksidorna, klippen och de gulnade bilderna började dofta, leva - ja, bli lika levande som nuet. Där fanns en historia som pockade på att bli berättad och som kändes viktig för mig. När jag gick genom gatorna började jag överallt se spåren av det förgångna, det förflutnas skuggor."

Ett halvår efter Per Anders Fogelströms död fick Stockholms stadsmuseum ärva samlingen och idag finns den i museets lokaler i Frihamnen.  

Per Anders Fogelström avled på midsommardagen 1998 och ligger begravd på Katarina kyrkogård. Han står staty utanför stadshuset. 

Uppdaterad