Brev från Frida Stéenhoff till Anton Nyström
Brev från Frida Stéenhoff till Anton Nyström omkring år 1900. Stockholms stadsarkiv

Vad berättar texter?

En text kan användas som historisk källa. Vi kan läsa människors berättelser och beskrivningar av händelser i historien genom polisrapporter, rättegångsprotokoll, brev och dagböcker.

I Stockholmskällan finns många olika sorters texter, både äldre och nyare. En del är skrivna för hand, en del på skrivmaskin och några är tryckta. Här finns till exempel utdrag ur tänkeböcker, protokoll från domstolar, polisrapporter, anteckningar ur dagböcker och brev. Sådana texter har skrivits för olika sammanhang och av olika anledningar, ibland för att innehållet skulle bli känt för många och ibland för att bara några få skulle läsa det.

Det finns också artiklar som handlar om olika material eller händelser som finns i Stockholmskällan. De kan vara till stor hjälp om du vill veta mer.

Exempel på texter i Stockholmskällan

Vad berättar texten?

Alla texter handlar förstås om någonting, en polisrapport beskriver ett brott till exempel. Men alla texter säger också någonting om den tiden de skrevs i – vad som var tillåtet eller förbjudet exempelvis, eller vad människor tyckte om olika saker. Synen på vad som är rätt och fel ändrar sig med tiden.

För 100 år sedan var det till exempel förbjudet att vara homosexuell, men det var tillåtet att slå barn. Texterna visar också hur språket förändras - ordet homosexualitet började användas i svenskan först i början av 1900-talet. Innan dess användes uttrycket ”otukt som mot naturen är” när två personer av samma kön hade ett förhållande med varandra.

Texter kan berätta olika versioner

Vi kan lära oss mycket av att läsa olika texter som handlar om samma sak. I april 1902 hölls tre olika demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Vid demonstrationerna den 20 och 21 april blev det bråk mellan demonstranter och poliser.

  • I polisrapporten berättar vittnen och den misstänkta bråkmakaren Anna Maria Engström sina egna versioner av bråket. Berättelserna i polisrapporten avslöjar också vad Anna Maria Engström tyckte var rätt och fel i samhället.
  • I protokollet från rättegången kan vi läsa vad lagen säger om samma händelse. Det är inte alltid lagen och människors åsikter om vad som är rätt och fel stämmer överens.
  • En tidningsartikel beskriver våldsamheterna under en av demonstrationerna i april 1902.

Genom att läsa olika källor som handlar om samma sak kan vi lägga pussel med historien, och skapa oss en egen bild av vad som hände och hur dåtidens människor tyckte och tänkte.

Källmaterial från rösträttsdemonstrationerna 1902

Trycksaker

Reklam, flygblad, prislistor och menyer säger en hel del som sin tid. De kan ge information om vad historiens människor tyckte var viktigt, billigt eller gott – sådant ändrar sig med tiden. Informationen i det här materialet blir snabbt inaktuellt och kan därmed sägas vara kortlivat.

I Stockholmskällan kan du hitta trycksaker under källtyperna text, bildkonst och foto, beroende på om det är texten eller bilden som är mest framträdande.

Vad berättar trycksaker?

Att titta närmare i en skräddares prislista från 1600-talet, kika på en affisch från 1890-talet som gör reklam för Stora bryggeriet eller Sidenhusets modekatalog från 1907 säger ändå en hel del om villkoren för den tiden. Det kan ge värdefull information om olika tidsperioder och beskriva saker som kanske inte dyker upp så ofta i historisk facklitteratur eller läroböcker.

Kungliga biblioteket vid Humlegården i Stockholm har i uppdrag att samla den svenska tryckproduktionen i sin helhet. I detta ingår alltså inte bara böcker, tidningar och tidskrifter, utan även alla småtryck. På Kungliga biblioteket kallas de vardagstryck.

Exempel på trycksaker i Stockholmskällan

Alla källtyper i Stockholmskällan

Här kan du läsa om alla olika källtyper i Stockholmskällan

Externa länkar

Uppdaterad