Fotograf Julius Grape i sin ateljé. 1950-tal.

Fotografier

Ett fotografi kan användas som historisk källa. Vi kan till exempel jämföra bilder med hur det ser ut idag för att upptäcka vad som är annorlunda och vad som fortfarande är lika (bild: amatörfotograf på Stadion 1940-1949, foto: Lennart af Petersens, Stadsmuseet)

Fotografierna i Stockholmskällan visar personer, platser eller saker som har med staden och dess historia att göra. De äldsta bilderna är från 1800-talets tidiga experiment med fotografi och de nyaste visar staden i vår egen tid. De flesta fotografierna i Stockholmskällan är från perioden 1890 - 1960.

Vad berättar fotografiet?

Många av fotografierna i Stockholmskällan visar miljöer, hur hus eller gator såg ut. En del miljöer är sig lika idag medan andra är väldigt förändrade. Bilder på människor berättar om mode, hur det såg ut på arbetsplatser och hemma hos människor. Fotografierna har fångat både vardagshändelser och speciella tillfällen som idrottstävlingar, utställningar och festivaler. På bilderna finns mycket som vi kan känna igen oss i även idag, och mycket som är helt annorlunda.

Stadsmuseet och den ännu ej överbyggda tunnelbanestationen vid Slussen. Arbeten pågår på museets gård. I bakgrunden kv. Överkikaren och Jupiter

Stadsmuseet och den ännu ej överbyggda tunnelbanestationen vid Slussen. Arbeten pågår på museets gård. I bakgrunden kv. Överkikaren och Jupiter

Många använder fotografier för att illustrera en berättelse till exempel, men foton är lika mycket historiska källor som texter. Ofta berättar ett foto sådant som inte alls står med i skriftliga källor eller som inte finns beskrivet på annat sätt än i en bild.

Interiör av Maja Eks Cafe, Malmskillnadsgatan 38. Män som besöker kaféet

Interiör av Maja Eks Cafe, Malmskillnadsgatan 38. Män som besöker kaféet

Fotografierna i Stockholmskällan

Det finns över 20 000 fotografier i Stockholmskällan. De flesta bilderna kommer ur Stockholms stadsmuseums samling av fotografier och fotografiskt material. Insamlingen av fotografier med anknytning till Stockholm började på 1930-talet och i samlingarna finns ungefär tre miljoner foton, negativ eller glasplåtar.

Om du inte hittar det du söker i Stockholmskällan kan du besöka Digitala stadsmuseet för att fortsätta ditt sökande där.

Trycksaker

Reklam, flygblad, prislistor och menyer säger en hel del som sin tid. De kan ge information om vad historiens människor tyckte var viktigt, billigt eller gott – sådant ändrar sig med tiden. Informationen i det här materialet blir snabbt inaktuellt och kan därmed sägas vara kortlivat.

I Stockholmskällan kan du hitta trycksaker under källtyperna text, bildkonst och foto, beroende på om det är texten eller bilden som är mest framträdande.

Vad berättar trycksaker?

Att titta närmare i en skräddares prislista från 1600-talet, kika på en affisch från 1890-talet som gör reklam för Stora bryggeriet eller Sidenhusets modekatalog från 1907 säger ändå en hel del om villkoren för den tiden. Det kan ge värdefull information om olika tidsperioder och beskriva saker som kanske inte dyker upp så ofta i historisk facklitteratur eller läroböcker.

Kungliga biblioteket vid Humlegården i Stockholm har i uppdrag att samla den svenska tryckproduktionen i sin helhet. I detta ingår alltså inte bara böcker, tidningar och tidskrifter, utan även alla småtryck. På Kungliga biblioteket kallas de vardagstryck.