Staden växer!

Ända sedan det började bo människor i Stockholm har staden vuxit och blivit större. I temat Staden växer kan du läsa om hur Stockholm har vuxit som årsringarna på ett träd. Olika stadsdelar har blivit till under olika tider. Människorna som har byggt områdena har haft olika idéer och drömmar. Det gör att olika delar av staden ser olika ut. På kartan överst på sidan kan du se att delar av Norrmalm och Södermalm hade börjat bebyggas år 1642 när den ritades. Men fotfarande är det mesta av nuvarande Stockholm rena landsbygden.

Under medeltiden och på 1500-talet var Stockholm mycket mindre än idag. Dåtidens stockholmare bodde bara i dagens Gamla stan och på de delar av Norrmalm och Södermalm som var allra närmast. Stockholm hade så få invånare att alla fick plats på den lilla ytan. Sedan dess har stadsdelarna blivit många fler. 

Läs mer om Stockholms äldsta historia i temat Det medeltida Stockholm

Stockholm lämnar Gamla stan - och får en stadsplan

Under medeltiden växte Stockholm ur Gamla stan. Stockholmarna började bygga hus och gator på de delar av Södermalm och Norrmalm som låg allra närmast det äldsta Stockholm. På 1600-talet fortsatte staden att växa längre ut över stora delar av malmarna. Stockholms gränser gick i utkanten av av malmarna, vid tullarna. På Södermalm ligger Skanstull och Hornstull, och på Norrmalm hittar vi Norrtull och Roslagstull. Idag kallar vi den gränsen för Stockholms innerstad.

De nya gatorna byggdes efter en stadsplan. Stadsplanen är en ritning som visar hur gatorna ska gå. På kartan över Stockholm från 1642 går det att se hur de nya kvarteren på Norrmalm liknar ett rutnät. På Södermalm är kvarteren inte reglerade på kartan. Där är gatorna fortfarande ganska krokiga och kvarteren har många olika former. Under 1600-talet revs nästan alla de krokiga gatorna och istället byggde Stockholm nya, rakare vägar. På några stället blev de gamla gatorna kvar, till exempel Urvädersgränd, Klevgränd och Mariagränd.

Karta över hela Stockholm, troligen ritad 1642.

Karta över hela Stockholm, troligen ritad 1642.

I Kungliga bibliotekets arkiv samlingar finns den här lilla kartan bevarad. Den är 35 centimeter hög och 57 centimeter bred. Hans Hansson studerade kartan 1953 och hans b…

Stockholm bygger fabriker

Mellan 1850 och 1900 mer än tredubblades Stockholms befolkning, från drygt 90 000 till ungefär 300 000 personer. Många flyttade till Stockholm från landsbygden för att söka jobb i någon av alla fabriker som fanns i staden. Detta är industrialiseringens tid.

Tidigare i historien gjordes fler saker för hand, med hjälp av redskap och verktyg. Arbetarna i 1800-talets fabriker tillverkade varor och produkter på löpande band. De hade maskiner till hjälp. Det var vanligt att fabrikernas maskiner drevs med kol och ånga. Många fabriker, verkstäder och industrier i Stockholm byggdes längs stränder och nära vattnet. Det var bland annat för att göra det lättare att transportera material och färdiga varor med båt. Alfred Nobel hade till exempel sin dynamitfabrik vid Vinterviken och Barnängens tvåltillverkning låg på Södermalm, nära det som är Södra Hammarbyhamnen idag.

Ludvigsbergs verkstad med fabrikörsvillan (Ludvigsbergsvillan eller Lammskavillan) på höjden.

Ludvigsbergs verkstad med fabrikörsvillan (Ludvigsbergsvillan eller Lammskavillan) på höjden.

Ludvigsberg från vattnet

Fabrikerna finns kvar - fast de är borta

Vi kan fortfarande se spåren efter många av industrialismens fabriker i Stockholm. Till exempel Bolinders mekaniska verkstäder som låg på Kungsholmen. Verkstäderna är borta, men gatan där de låg heter numera Bolinders plan. I Hammarby Sjöstad ligger ett område som heter Luma. Luma var från början ett företag som tillverkade glödlampor just där.  Och vi kan fortfarande att handla stearinljus som heter Liljeholmens. Deras fabrik ligger inte kvar i Liljeholmen längre, men de har behållit namnet ändå. 

 

Järnvägen kommer till Stockholm

Under 1850-talet började vi att bygga järnvägar i Sverige. Stockholms första järnväg blev färdig 1859. Den gick till Katrineholm. 1862 byggdes järnvägen vidare, hela vägen till Göteborg. Fyra år senare kunde stockholmarna åka tåg till Uppsala och vidare norrut också.

Det fanns ingen centralstation

Stockholms första järnvägsstation låg på Södermalm, vid Medborgarplatsen. Fram till 1940 hette torget Södra Bantorget, eftersom det låg precis intill tågbanan. Alla tåg som kom söderifrån eller från Göteborg stannade där. Där slutade nämligen järnvägen. Tågen som gick till Uppsala och vidare norrut gick från Stockholms Norra station som låg vid Norra Bantorget. 1871 byggdes järnvägarna ihop så att de möttes på den nybyggda centralstationen.

På 1880-talet byggdes också Stockholms Östra station. Därifrån går fortfarande tågen på Roslagsbanan, österut. Det har också funnits särskilda godsstationer för att transportera varor från industrier och fabriker, bland annat i Liljeholmen och vid Norra station.

Norrmalmsregleringen

För 70 år sedan såg det centrala Stockholm helt annorlunda ut. Staden förändrades i samband med den så kallade Normalmsregleringen som inleddes på 1950-talet. Många äldre byggnader revs och nya moderna byggdes. De gamla Klarakvarteren där många journalister, författare och konstnärer arbetat ersattes av Stockholm city, en stadsdel fylld av banker, kontor och affärer.

Tunnelbanan byggs. Vy från Vasagatan 22 österut genom rivna kv. Kajan, nu Orgelpipan 6. I fonden ligger Klara Västra Kyrkogata 20 och Klara kyrkas torn

Tunnelbanan byggs. Vy från Vasagatan 22 österut genom rivna kv. Kajan, nu Orgelpipan 6. I fonden ligger Klara Västra Kyrkogata 20 och Klara kyrkas torn

När Normalmsregleringen och byggandet av tunnelbanenätet påbörjats presenterades planerna som skulle bli Sergels torg. Idén hade funnits sen 1920-talet men först på 50-talet tog projektet fart på allvar. 1967 var Sergels torg klart och sju år senare invigdes Kulturhuset.

Från början var det tänkt att torget skulle heta Sveaplatsen. Men namnberedningen, som föreslår namn på nya platser i Stockholm, tyckte att det skulle heta Malmtorget istället. Till slut bestämde politikerna att torget skulle heta Sergels torg, ett förslag som kommit från poeten och sångaren Evert Taube.