lektion grundsärskolan, Hur vet vi det vi vet om historia?

Hur vet vi det vi vet om historia?

Historia är berättelser om det som har hänt - vår egen tids berättelse om dåtiden. Men hur vet vi det vi vet om historien? I den här lektionen använder vi olika historiska källmaterial för att svara på den frågan.

Till dig som är lärare

Lektionsförslag i historia, grundsärskolan

I den här uppgiften tränar eleverna:

  • reflektera över historiska personer och händelser
  • historiska begrepp
  • värdera information

Lektionsförslag i svenska, grundsärskolan

  • tala och samtala
  • läsa, förstå och reflektera över texter
  • skriva texter
  • bearbeta innehåll i bilder och film
  • värdera information från olika källor

Under lektionen får eleverna ta del av korta, handskrivna texter som är över hundra år gamla. Läs texterna tillsammans, eller högläs dem för klassen. Ni kan försöka tyda den handskrivna texten tillsammans men den finns också som renskriven text i pdf-format.

Vad kan en inköpslista eller ett brev till jultomten berätta om historien? Var personerna fattiga eller rika? Köper eller önskar vi samma saker idag? Eleverna över sig i att ställa frågor till det historiska källmaterialet, och fundera över vilka svar källmaterialet kan ge. Eleverna tränar också på att reflektera över hur urvalet av källmaterial styr berättelserna om historien och kan påverka historieskrivningen. 

Välj den ena texten eller båda att arbeta med. Låt eleverna diskutera och resonera i grupper eller helklass, under din ledning. Se frågorna i handledningen som en vägledning att utgå ifrån. Du kan skriva ut instruktionerna och materialet som pdf-dokument, eller arbeta med länkarna direkt här på sidan. 

Miniatyr av dokumentet Lärarhandledning

Källmaterial 1.

Uppgift 1. Vad är det du ser?

Skrivstilstext på gulnat papper

Klicka på bilden ovanför. Titta närmare på källmaterialet som du har fått.

  1. Vad är det för sorts källmaterial? 
  2. Försök att läsa texten, vilka ord känner du igen?

Uppgift 2. Vad är det du inte ser?

Skrivstilstext på grånat papper

Ibland behöver vi veta mer för att kunna använda källmaterialet. Klicka på bilden ovanför så kan du titt närmare på kuvertet som ditt källmaterial har legat i.

På kuvertet står: 

Min första kryddbodrekvisition
Tillhör tidigare hushållsbok
  1. Vad är en kryddbod?
  2. Vad är en rekvisition?
  3. Vad berättar kuvertet om ditt källmaterial, alltså texten som låg i kuvertet?

Uppgift 3. Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Svart text på vitt papper

Nu har du undersökt ditt källmaterial. Här får du också en renskrift av källmaterialet.

  1. Vilka ingredienser på inköpslistan känner du igen?
  2. Vilka ingredienser på inköpslistan känner du inte igen?
  3. Vad kan ditt källmaterial berätta för oss om historien?
  4. Varför har någon sparat det här källmaterialet, tror du?

Uppgift 4. Vad behöver vi veta för att ta reda på mer?

En källa berättar inte allt.

  1. Det här är en inköpslista från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Kan det säga något om historien
    a) för hela samhället,
    b) för en grupp i samhället, eller
    c) för en enskild människa?
  2. Vilka andra källmaterial kan berätta för oss vad människor handlade eller åt för mat för 120 år sedan?

Uppgift 5. Vems röster hörs i det här källmaterialet?

När vi skriver historia gör vi ett urval. Vi berättar inte om alla händelser. Oftast väljer vi ut de viktigaste sakerna att berätta om. Men olika personer tycker att olika saker är viktiga. Olika källmaterial berättar olika saker, och om olika personer i historien. Tidigare har det ofta varit källor som berättat om hur rika människor, vuxna och män har haft det, men inte så ofta om fattiga personer, barn eller kvinnor. 

  1. Vems berättelse får vi höra om vi använder källmaterialet som du har arbetat med?
  2. Ge exempel på något annat källmaterial där vi får höra någon annans röst.

Källmaterial 1, och fler källor om mat

Källmaterial 2.

Skrivstilstext på grånat papper

Uppgift 1: Vad är det du ser?

Klicka på bilden för att öppna ditt källmaterial. Titta närmare på källmaterialet.

  1. Vad är det för sorts källmaterial?
  2. Försök att läsa texten! Vilka ord kan du läsa?

Uppgift 2: Vad kan källmaterialet berätta för oss?

Klicka på bilden för att öppna renskriften av ditt källmaterial. Läs igenom texten.

Renskrift - brev till tomten

  1. Det här är ett brev från en tioårig pojke till en förening som hette Jultomtarne. Föreningen ordnade julfester och gav presenter till fattiga barn.
    Vad får du veta om Erik?
  2. Vad kan brevet berätta för oss om hur samhället såg ut för 100 år sedan?
  3. Varför har någon sparat det här källmaterialet, tror du?

Uppgift 3: Vad behöver vi veta för att ta reda på mer?

En ensam källa berättar inte allt.

  1. Det här är ett brev från ett barn för ungefär 100 år sedan. Kan det säga något om historien
    a) för hela samhället,
    b) för en grupp i samhället, eller
    c) för en enskild människa?
  2. Vilka andra källmaterial kan berätta för oss hur barn hade det för 100 år sedan?

Uppgift 4. Vems röster hörs i det här källmaterialet?

När vi skriver historia gör vi ett urval. Vi berättar inte om alla händelser. Oftast väljer vi ut de viktigaste sakerna att berätta om. Men olika personer tycker att olika saker är viktiga. Olika källmaterial berättar olika saker, och om olika personer i historien. Tidigare har det ofta varit källor som berättat om hur rika människor, vuxna och män har haft det, men inte så ofta om fattiga personer, barn eller kvinnor. 

  1. Vems berättelse får vi höra om vi använder källmaterialet som du har arbetat med?
  2. Ge exempel på något annat källmaterial där vi får höra någon annans röst.

Källmaterial 2, och fler källor om Jultomtarne

Fler pedagogiska förslag

Här hittar du alla Stockholmskällans pedagogiska förslag för grundsärskolan.

Uppdaterad