Pedagogiskt projekt: Kvinnans plats

Kvinnans plats - lektionsmaterial

Lyssna på historien! Kvinnans plats lyfter fram kvinnors liv ur arkiv och samlingar och låter dem ta plats i staden – där historien utspelat sig.

Kvinnans plats – i historien, i Stockholm, i undervisningen

Lektionsmaterialet utgår ifrån tio poddar där historiker och forskare beskriver kvinnors vanliga och ovanliga livsöden. Poddarna är cirka 25 minuter långa. Till varje podd finns bilder och förslag på mer läsning. 

Till varje podd finns olika elevuppgifter. De följer samma upplägg. Till åtta av poddarna finns det quiz och till två finns en övning kring en tidslinje. Elevuppgifterna finns längst ner på respektive poddsida på Kvinnas plats .

Lektionsmaterialet är anpassat för årskurs 7-9 och gymnasiet.

Poddarna är framtagna av Stockholms kvinnohistoriska och Stadsmuseet i  Stockholm och lyfter kvinnohistoria i Stadsmuseets utställningar och samlingar. Stockholmskällan har utformat lektionsmaterialet. 

"Lesbiska ligan" på Grev Turegatan, 1943

Året är 1943, ett år innan homosexualitet avkriminaliseras i Sverige för att i stället klassas som en sjukdom. Platsen är en lägenhet på Grev Turegatan där ett invecklat svartsjukedrama mellan en grupp kvinnor utspelar sig. Svartsjukedramat resulterade i rättsliga följder och där en av de inblandade kvinnorna förhördes med intima och utelämnande frågor.

Här hittar du podden och elevuppgifterna.

Häxjakten på Södermalm, 1675

Det är våren 1675 och Gävlepojken Johan Johansson Gris skrämmer slag på stockholmarna med sina berättelser om hur han och andra barn har lurats i väg till Blåkulla. Snart börjar fler barn vittna om hur kvinnor i staden har introducerat dem för självaste djävulen. Vittnesmålen blir bevismaterial mot de kvinnor som anklagas för häxeri och döms till döden.

Här hittar du podden och elevuppgifterna. 

Taikon flyttar till Tanto, 1945

Året är 1945 och den blivande aktivisten och författaren Katarina Taikon har precis flyttat in i ett hus under Årstabron med sin familj. Hittills har familjen bott i tält runt om i Sverige; romer förnekades rätten till fast bostad ända fram till 1960-talet. Katarina Taikons egna erfarenheter av diskriminering blir en viktig drivkraft i hennes kommande kamp för romers rättigheter.

Här hittar du podden och elevuppgifterna.

Grupp 8 fyller Stadsmuseet, 1970

Det är juni 1970 och över hundra kvinnor har samlats i Stadsmuseet vid Slussen i Stockholm. På agendan: diskussion om kvinnors frigörelse. I mitten av 1900-talet fanns ett starkt hemmafruideal i Sverige. Det ansågs fint att frun i familjen stannade hemma och ägnade sig åt hushållssysslor om dagarna. Grupp 8 vill skapa förändring och driva fram reformer i frågor om preventivmedel, abortlagstiftning, förskola och barnomsorg – centrala frågor för kvinnlig frigörelse.

Här hittar du podden och elevuppgifterna.

Bryggerskorna på München organiserar sig, 1901

På Münchenbryggeriet 1901 råder febril aktivitet när dalkullor brygger öl till de törstiga stockholmarna. I de framväxande svenska industrierna är många av arbetarna kvinnor. Förhållandena på fabrikerna är tuffa och fackföreningar växer fram för att kämpa för bättre villkor. Men kvinnor och män arbetade ofta under vitt skilda villkor. Efter en omröstning startade bryggeriarbeterskorna på Münchenbryggeriet en egen facklig avdelning som stred specifikt för kvinnornas rättigheter på arbetsplatsen.

Här hittar du podden och elevuppgifterna.

Ensamstående morsa på Stigberget, 1917

Året är 1917 och hyresgästen Emilia Gustavsson har precis förlorat sin man och blivit änka. Nu väntar livet som ensamstående förälder åt fem barn i ett kargt Stockholm som präglas av både hungersnöd och bostadsbrist. Genom Emilia får vi inblick i vardagen så som den såg ut för många kvinnor i staden under 1900-talets första decennier. Vi får uppleva det fattiga Stockholm med potatisuppror, änglamakerskor och nödbostäder.

Här hittar du podden och elevuppgifterna.

Damkafé på Järntorget i Gamla stan, 1869

Året är 1869 och sockerbagare Johan Edvard Sundberg har just öppnat butik med tillhörande Dame-café vid Järntorget i Gamla stan. Konditoriet erbjuder inte bara en kopp kaffe och en tårtbit, det är även en av få platser i staden där kvinnor på egen hand kan träffas och umgås utanför hemmet. Krogar, kaffehus och andra publika serveringar var länge en mansdominerad arena. Här kunde få ensamma kvinnor slå sig ner vid eget bord med ära och heder i behåll. Kvinnor fick i sådana fall räkna med att bli ifrågasatta av sin omgivning.

Här hittar du podden och elevuppgifterna.

Fotografen på Götgatan 3, 1888

Året är 1888 och fotografen Wilhelmina ”Mimmi” Gustafsson har just etablerat sin ateljé på Götgatan 3. Den ligger högst upp i huset med stora fönster mot norr. Samtidigt har hon en ateljé bara några kvarter bort, på Brännkyrkagatan 3. Under ungefär fyrtio år förevigar hon stockholmare med sin kamera.

Här hittar du podden och elevuppgifterna.

Att konservera en änka i Gamla stan, 1500-talet

I huset på Baggensgatan 25 i Gamla stan bor den trefaldiga änkan Katarina Bökman under 1500-talet. Hennes första man Hans Bökman var bokbindare med egen affärsverksamhet. När han dog miste Katarina inte bara sin make, hennes möjligheter till inkomst försvårades också. För kvinnor som Katarina Bökman var äktenskap ofta en nödvändighet för att kunna fortsätta sin affärsverksamhet. Att gifta sig var därför ofta ett strategiskt beslut för att trygga en försörjning, både för kvinnor och män.

Här hittar du podden och elevuppgifterna.