Text

Mord och kungaval

Sommaren 1810 stod Sverige utan tronföljare och de politiska känslorna var heta.

Den 20 juni 1810 mördades riksmarskalk Axel von Fersen av en folkmassa på öppen gata i Stockholm. Händelsen upprörde många men var samtidigt ett uttryck för motsättningar och stämningar som var i omlopp under denna tid. Landet hade nyligen besegrats i ett katastrofalt krig med Ryssland och förlorat hela Finland genom freden i Frerikshamn 1809. Mitt under det pågående kriget hade kung Gustav IV Adolf avsatts genom en statskupp. Kuppmakarna hade infört en ny konstitution och valt en dansk prins, Karl August, till ny tronföljare. Men tingens nya ordning var ingalunda etablerad. Det fanns många spänningar och motsättningar i det svenska samhället. Kronprins Karl Augusts plötsliga död i samband med en militärövning den 28 maj 1810 blev startskottet på en serie händelser som skakade många i samtiden.

Efter den nya regeringsformen 1809 hade tryckfriheten återinförts och det resulterade i en störtflod av politiska pamfletter, inte minst i Stockholm. Många av dessa var uttalat fientliga mot landets aristokrati, särskilt några som utkom efter kronprins Karl Augusts död. Det hela kulminerade i samband med kronprinsens likfärd genom Stockholm, då riksmarskalk Axel von Fersen den 20 juni mördades av en uppretad folkmassa. Mordet skedde på öppen gata inför ögonen på en passiv militärvakt och den rättsliga processen som följde har lämnat många frågor obesvarade. Under de öppet adelsfientliga kravaller som följde efter mordet beordrade överståthållaren garnisonens vaktmanskap att öppna eld mot den folkmassan och sammanlagt åtta personer fick sätta livet till. Hur många civila som skadades vet man inte, men antalet skadade militärer uppgavs vara femtio.

Efter mordet på von Fersen var den politiska och militära ledningen orolig att garnisonens manskap skulle göra gemensam sak med demonstranterna och att det fanns risk för revolution. Inledningsvis var dock oron obefogad, men under den följande perioden spred sig dock subversiva tankar även till manskapet i Stockholms gardesregementen. Myndigheternas hantering av soldatoroligheterna var både resolut och försiktig i den politiskt spända situation som rådde. De folkliga demonstrationerna ebbade så småningom ut, men spänningen mellan civilbefolkningen och militären kvarstod sedan de blodiga och våldsamma händelserna den 20 juni. Emellertid lyckades militärledningen med att identifiera ett mindre antal soldater och provokatörer, vilka låg bakom soldatoroligheterna. Dessa ströks ur regementenas rullor och förvisades från Stockholm.

Det dröjde dock till augusti innan situationen i Stockholm var någorlunda normaliserad. Det hängde samman med Riksdagen som samlades i Örebro och vars stora fråga var valet av ny kronprins. I och med riksmötets öppnande byttes för en tid landets politiska fokus från huvudstaden ut till "provinsen" varigenom situationen i Stockholms kunde stabiliserades. I samband med detta gick det även ut generalorder som kommenderade delar av huvudstadens garnison till Örebro där den skulle tjänstgöra som vaktstyrka.

I början av sommaren 1810 var det nog inte många skulle ha gissat att Sveriges nya tronföljare skulle komma från Frankrike. Men genom aktiva initiativ från bl.a. baron Otto Mörner seglade den franska fältmarskalken Jean Baptiste Bernadotte plötsligt upp som ett alternativ. Efter flitigt lobbyarbete valdes den franska kandidaten till svensk tronföljare. Valet skedde den 21 augusti och blev ett av de viktiga beslut som kom att befästa den nya ordning som rått sedan statskuppen 1809 och landet fick därigenom även en ny kunglig dynasti på tronen.

De historiska dokumenten om händelserna den oroliga sommaren 1810 finns i många olika arkiv. På Krigsarkivet hittar man bl.a. Generaladjutantexpeditionens arkiv där det bland annat finns handlingar om mordet på von Fersen, soldatoroligheterna och order till förbanden i Stockholms garnison.

Litteraturtips:
Jan Dahlström; "Snapps, Freedom and Wenches – The Soldier Disturbances in Stockholm 1810". Ingår i Between the Imperial Eagles. Meddelande 58–59, Armémuseum 1998–1999 (Stockholm 2000).

Rune Hedman; Massan vid det s.k. fersenska mordet. Historisk tidskrift 1969.

Bilder:
Bild 1: Teckning från Generaladjutantsexpeditionen 1817. Expeditionen var militärledningens nervcentrum under oroligheterna sommaren 1810. Konstnär okänd. Krigsarkivet.

Bild 2: Utdrag ur handlingar rörande mordet på von Fersen. Större delen av det rättsliga materialet finns i Svea hovrättsarkiv som förvaras av Riksarkivet. (Generaladjutantexpeditionen, Tjänstgörande generaladjutanten för armén, handlingar rörande Fersenska upploppet, serie F IV).

Bild 3: Rapport från chefen för Livgardet till häst, Gustaf Löwenhielm, angående soldatoroligheterna i juni 1810. (Generaladjutantexpeditionen, Tjänstgörande generaladjutanten för armén, handlingar rörande Fersenska upploppet, serie F IV).

Bild 4: I ett memorial från den 19 juli 1810, omedelbart efter soldatoroligheterna i Stockholm, gavs order om att garnisonsmanskapets dagliga lön skulle höjas till 8 skilling och det poängterades särskilt att de skulle få “tort och mycket bröd”. Memorialet - eller generalordern som den också kallades - förefaller ha varit ett direkt svar på garnisonsmanskapets missnöje och de oroligheter som förevarit. (Generaladjutantexpeditionen, Tjänstgörande generaladjutanten för armén, Registratur, Generalorder, serie B I b).

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Nytt i Stockholmskällan
Tema

Nytt i Stockholmskällan

Stockholmskällans databas fylls hela tiden på med historiskt källmaterial från våra museer, arkiv och bibliotek. Här hittar du senast publicerade.