Ett utkast till brev där Christina utnämns till beskyddare av Roms judiska getto, daterat 15 augusti 1686.
Text

Drottning Kristina var öppen för olika religioner

Bilden är ett utkast till brev där Kristina utnämns till beskyddare av Roms judiska getto, daterat 15 augusti 1686.

”La Regina Cristina Protetion delli miserabili……da una generosa Compassione…Getto di Roma…..” = "Drottning Cristina beskyddare av de eländiga...... från en generös medkänsla ... Ghetto of Rome ... .."                                                                Beskyddare betydde att drottningen såg till att judarna fick samma rättigheter som Roms övriga invånare.

Kristina var sedan tidig ålder öppen för olika religiösa influenser och 1645 kallade hon till sig en berömd sefardisk (spansk-judisk) läkare, Baruch Nehemiah (Benedict de Castro) som är den förste kände jude i Sverige vi vet namnet på. Innan han blev Kristinas livmedikus hade han haft praktik i Hamburg där han varit mycket populär.

Redan 1651 hade Kristina tänkt abdikera eftersom hon var trött på regeringsarbetet och kände sig fast besluten att övergå till katolicismen. Då hon möttes av starka protester föll hon till föga och stannade. Den katolska läran hade hon lärt känna genom kontakter med den spanska ministern Antonio Pimentelli samt i hemlighet fått undervisning i av två italienska jesuiter.

Men tre år senare hade hon bestämt sig för att överlämna  kronan till sin kusin Karl Gustav. Rikskansler Axel Oxenstierna och hennes mor änkedrottningen Maria Eleonora, ja alla bönföll henne att stanna, men hennes beslut var orubbligt. Så snart Kristina återkommit från Uppsala den 6 juni 1654, då hon tog kronan från sitt huvud sökte hon fortast möjligt komma utanför landets gränser. I förväg hade hennes dyrbarheter ”kronjuvelerna” förts ut ur landet. Utklädd till spansk kavaljer, i stövlar, med värja och hatt red hon mot danska gränsen. Kristina övergick offentligen till katolicismen och konverteringen skedde i Innsbrucks domkyrka den 24 oktober 1655. 

I Hamburg hyrde hon rum hos den judiske homme d’affaires (affärsmannen) Diego Texeira, vilket retade många av Kristinas vänner. Men hon svarade bara: Var kanske inte Jesus jude? Texeira fick till uppgift att ta hand om och ordna Kristinas ekonomi. Det var nämligen inte småsmulor hon vid sin abdikering hade bestämt att hon skulle få. Underhållet utgjordes av städer och länder där avkastningen (skatterna) av allt detta var 200 000 daler silvermynt vilket i dagens penningvärde är 55710486 SEK. Texeira befarade att när Sverige får veta att Kristina övergått till katolicismen skulle man då inte tycka sig vara löst från sina förpliktelser och dra in underhållet? Kristina försökte då förhandla med sin kusin Karl X Gustav och önskade få sitt årliga underhåll förvandlat till ett fast apanage (underhåll) på ett bräde nämligen fyra miljoner riksdaler drygt 18 miljarder SEK. Men utan resultat, den ursprungliga överenskommelsen förblev gällande och det blev ett riktigt hästjobb för Texeira att driva in fordringarna åt sin klient. Kristina försöker också på egen hand driva in sina pengar. I brev till flera guvenörer, uppmanar hon dem, att se till att ”Guvernementerna” på Gotland och Ösel bättre sköter sina sysslor till ”Rasidenten Teixeiras satisfaktion, Jag befaller härmed eder Guds Nåderika beskydd”. Uppenbarligen ville hon att indrivningen av skatterna skall skötas på ett bättre sätt!

Drottningen behandlade alla oavsett deras religion med öppet sinne och yttrade (vad man vet) inte något nedvärderande om någon.

Judarna hade sedan medeltiden haft en koloni i stadsdelen Trastevere och år 1555 betämde påven Paulus IV att ett judiskt getto skulle finnas just i denna del av Rom

Text: Karin Borgkvist Ljung  Foto: Emre Olgun

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

"Det stora judedopet" i Tyska kyrkan 1681

"Det stora judedopet" i Tyska kyrkan 1681

Det judiska Stockholm

Det judiska Stockholm

Katolska Kyrkan

Katolska Kyrkan