Text

Dömd till döden för högmålsbrott

Några upplysningar rörande Kongl. Theatern, tillägnade Höglofl. Konstitutions-, Stats- och Ekonomie-utskotten : 13 mars 1834

Det ovan är titeln på en skrift författad av Anders Lindeberg och skrivet som ett protestbrev. Lindeberg hade velat få slut på teatermonopolet och bett att få öppna en Nationalteater, men fått nej. Efter stöd från flera namnkunniga personer skrev han på nyåret 1834 till kungen och erbjöd sig att ta över Kungliga teatern mot en arrendesumma av 10 000 riksdaler banko. Återigen fick han ett nej och det är nu denna ödesdigra formulering författas av en ursinnig Lindeberg:

Vi hava idag den 13 mars. I dag är ett fjärdedels sekel förflutet, sedan en svensk konung störtades från sin tron, för att han illa vårdat sitt lands intressen. För detta yttrande dömdes han till döden för högmålsbrott. Även om det på pappret stipulerades tryckfrihet var det inte möjligt att uttrycka sig så giftigt mot kungamakten. Karl XIV Johan var rädd att bli den andre kungen som blev avsatt.  Den 19 juni kom Svea hovrätts dom: För att ”hava lasteligen skrivit mot Konungen” dömdes Lindeberg att ”sig till straff och androm till varnagell, varda halshuggen”. Högsta domstolen förvandlade domen till 3 års fästning, varpå Lindeberg skrev en inlaga där han vägrade ta emot nåd!

”Till Kungl. Överståthållare-Ämbetets kansli. I dag har jag erhållit del av Kungl.Maj: ts utslag den 14 augusti, varigenom jag dömes till döden, men denna av Kungl. nåd blivit förvandlad till 3 års fästning. Mer än en gång har jag förklarat att jag vill hava rättvisa ej nåd. Jag vet icke vad slags begrepp de äga om en mans ord, som tro att han kan leka därmed, vad det än må gälla. Jag har en gång undfått livets skänk av livets Herre, och jag önskar inför Honom ansvara för användandet av Hans gåva. Det skall jag ej kunna, om jag för andra gången emottog det av ett jordiskt stoft som jag själv, vore än detta stoft i dag en Konung, och jag i utbyte därav gav min heder. Min kropp är i maktens händer, med vilken hon kan göra vad hon behagar, emedan jag själv ej äger någon materiell makt. Men om jag frivilligt antog villkoret av ens en enda timmes fängelse eller en enda skillings böter, då först blev jag brottslig, emedan jag förrådde sanningen, instämde i den skändliga lögnen att jag smädat Konungen, när jag icke en gång nämnt hans person, och pådiktade mig om än blott skenet av en förseelse, vartill jag är fullkomligt oskyldig. Frågan är således endast om: när skall jag dö? I ansende till åtskilliga ekonomiska arrangementer önskade jag, att därmed kunde dröjas ungefär två månader, t ex till den 8 november, som är min födelsedag. Men om detta på minsta sätt skulle överskrida min lagliga rätt, så att mitt förslags antagande kunde anses innebära någon slags ynnest, avstår jag på förhand därifrån och får äran förklara, att jag andligen är beredd att dö när som helst, om det ock vore i morgon. Jag anhåller emellertid att med det snaraste få veta dagen, då man skall taga mitt huvud, som, fallet för bilan, det vet jag, blir gagneligare för fäderneslandet än sittande på mina skuldror. Jag anhåller att få en avskrift av ovannämnda utslag. Stockholm och Stadshushäktet den 10 september 1834, A.Lindeberg”

Överallt fick Lindeberg stöd för sina åsikter och Lindeberg blev nu en Tryckfrihetens martyr. Absurt nog var man från flera håll orolig för att han skulle vackla och falla ur denna roll.

Samtidigt som Karl XIV Johan firade jubileum som Sveriges regent bestämdes att Amnestiinstrumentet kunde användas dvs. allmän amnesti till alla politiska fångar och den ende var just Anders Lindeberg! När Lindeberg tog sin promenad på Vaxholms fängelsegård lockades han utanför porten varefter den stängdes. Lindeberg försökte komma in men gav upp efter några timmar. År 1842 bröts teatermonopolet och samma år startade han en teater kallad "Nya teatern".

Karin Borgkvist Ljung

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Censurens ansikte

Censurens ansikte

Forsskål och yttrandefriheten

Forsskål och yttrandefriheten

Revolutionärer som begår majestätsbrott
Tema

Revolutionärer som begår majestätsbrott

Under lång tid var det förbjudet att kritisera kungafamiljen. Under 1800- och 1900-talet finns det flera exempel på personer och grupper som trotsade lagen på olika sätt. (Bild: Te…

Sverige först med tryckfrihet

Sverige först med tryckfrihet

Tryckfrihetsförordningen och två förgrundsfigurer

Tryckfrihetsförordningen och två förgrundsfigurer

Öfwer-ståthållare-embetets kungörelse, angående fyra tusende riksdalers belöning för den af kongl. maj:ts undersåtare, som kan uptäcka och häkta, den för högmålsbrott anklagade för detta öfwer-ståthållaren m.m. friherre Gustaf Mauritz Armfelt.

Öfwer-ståthållare-embetets kungörelse, angående fyra tusende riksdalers belöning för den af kongl. maj:ts undersåtare, som kan uptäcka och häkta, den för högmålsbrott anklagade för detta öfwer-ståthållaren m.m. friherre Gustaf Mauritz Armfelt.