Läs skylten
Text

Årsta gård

(texten kommer från en skylt som finns uppsatt vid gården)

Årsta gård har gamla anor, antagligen har det funnits bebyggelse här sen förhistorisk tid. Ett gravfält från yngre järnålder (500-1050 e Kr) på kullen nordväst om gården tyder på detta.

”Arusboawik”, Årstaviken, nämns i skrift första gången år 1305. Gården hade ett strategiskt läge invid en å med vattenförbindelse ut i Årstaviken och vidare till Mälaren. Vattenkraften i ån utnyttjades till en kvarnanläggning som omtalas redan 1436 i samband med en tvist om kvarnströmmen.

Enligt traditionen ägdes Årsta gård på 1200-talet av Birger Jarl. Även om detta är osäkert vet man att den vid 1300-talets början tillhörde hans sonson hertig Valdemar. Gården var ett frälsesäteri och var störst av socknens gårdar. Dess omfattande markinnehav sträckte sig över stora delar av Brännkyrka och inkluderade även Södermalm. Under århundradena har flera kända adelssläkter bl.a. Oxenstierna, ägt gården.

Den mest omtalade personen på Årsta är ”Årstafrun” som egentligen hette Märta Helena Reenstierna. Hon gifte sig 1775 med dåvarande ägaren ryttmästaren Henrik von Schnell och bodde där till sin död 1841.

Årstafruns har blivit känd för den dagbok hon förde under åren 1793-1839, där hon berättar om det dagliga livet på gården och om det liv som levdes i Stockholm vid denna tid.

Årstafruns familj hade en stor umgängeskrets dit många av dåtidens ”kändisar” bl.a. skalden Bellman kunde räknas. Trots att hon tillhörde en privilegierad klass var hennes liv inte alltid lätt. Märta Helena födde 8 barn av vilka bara en nådde vuxen ålder, men även denna son dog i unga år.

Under 1700-talet avdelades vissa torp och lägenheter från det stora godset och 1765 delades säteriet i Årsta- och Hägerstenskomplexen. Trots detta var gården en riktig storgård ända fram till sent 1800-tal.

Under den sista perioden styckades den ena delen efter den andra av och 1905 såldes den kvarvarande delen till Stockholms stad.

På gården drevs jordbruk ända fram till 1940-talet när den nya stadsdelen Årsta började växa upp. Till gården hörde en mängd ekonomibyggnader som ladugård och stall, magasin, brygghus, smedja och en kvarn. En stor del av dessa revs i mitten på 1900-talet för bostadsbebyggelse. Själva huvudbyggnaden används idag av Landstinget som vårdhem.

Stockholms stadsmuseums skyltning
Stadsmuseet skyltar i första hand fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla parker och grönområden. Undantagvis skyltas också vissa torp och äldre gårdar.

Så här källhänvisar du till en text

Har du frågor om texten?

Rättigheter

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Andreas Lehmanns menageri på besök i Stockholm

Andreas Lehmanns menageri på besök i Stockholm

Årstafruns dagbok : ett tidsdokument från 1800-talets Stockholm / text: Maria von Scheele

Årstafruns dagbok : ett tidsdokument från 1800-talets Stockholm / text: Maria von Scheele