Människor sitter vid små bord och äter på restaurang med träinredning
Restaurang på Stockholms centralstation, 1960-tal. Foto: Sven Svanström, Stadsmuseet i Stockholm

Krogar och restauranger

Mycket är sig likt i restaurangsvängen, men en del saker har förändrats mycket. Det som vi idag kallar restauranger, krogar eller matställen fyller flera viktiga funktioner än att bara servera mat så att vi kan äta oss mätta. Ofta är det viktiga platser för människor att träffas och umgås på till exempel.

Ta med hunden på restaurang

Bayards källare låg på Södermalmstorg, där Hotel Hilton ligger idag. På bilden ser vi att det inte bara såldes mat på restaurangen. En kvinnlig försäljare står vid ett bord och gör affärer med några gäster. Numera är restaurangen bara en plats för att köpa och äta mat. På bilden syns också katter och hundar. Idag är husdjur oftast inte välkomna in på restauranger. Det har både med allergier och renlighet att göra.

Gästgiverier fungerade som bensinmack

De gamla gästgiverierna hade ytterligare en viktig funktion. De liknade på sätt och vis dagens bensinmackar, men innan både bilar och bensin fanns. När människor reste med häst och vagn behövde de ställen längs vägen där det gick att vila upp sig, äta mat och ge hästarna vatten och foder. Avgifterna för mat och husrum bestämdes av staten. Reglerna för gästgiverier fanns kvar ända till 1933.

Källaren Hamburg - på vägen till galgbacken

Källaren Hamburg var tidigare en mycket berömd krog i Stockholm. Den finns inte längre och idag är det många som inte känner till den. Källaren Hamburg låg på Götgatan vid korsningen Folkungatan. När de dödsdömda fördes från fängelset till Skansbacken där avrättningarna skedde gick de förbi Källaren Hamburg. Där fick fången lov att ta en sista sup. Glaset som användes till den sista supen förvarades i skåpet på bilden. Skåpet kallades därför "sista-supen-skåpet". Huset där Källaren Hamburg låg revs 1912. Förresten gick det inte förbi några dödsdömda då längre. Galgbacken slutade att användas som avrättningsplats på 1870-talet.

Billigare mathak - Lagom god mat till ett lagom högt pris

Alla matställen är knappast finrestauranger. Ibland vill gästerna bara äta lagom god mat till ett lagom högt pris. Sådana matställen har det funnits gott om i Stockholm. De har sett lite olika ut genom tiderna. Här är tre exempel.

Automatrestaurang - det är bara att trycka på en knapp

Stockholms första automatrestaurang öppnade 1899. I automatrestaurangen valde gästerna maträtt och beställde sin mat genom att trycka på en knapp. Bakom kulisserna arbetade restaurangpersonalen med att fylla på det som serverades i automaterna. Eftersom det inte fanns någon serveringspersonal fick gästerna själva ta tallrikar och lägga upp maten. På så sätt behövde restaurangägaren inte anställa och betala lön till lika många. Då blev det billigare att driva restaurangen och priserna på maten kunde också vara lite lägre.

Tredjeklassmatsal - enkel mat på bord utan duk

Restauranger kunde ha matsalar i första, andra eller tredje klass. Beroende på klass kunde de olika matsalarna var olika fint inredda, de hade olika menyer och olika priser. I tredjeklassmatsalen på bilden nedanför finns det till exempel inga dukar på borden. Det fanns det alltid i första klass och kanske också i andra klass. I tredjeklassmatsalen serverades mest enkel mat som smörgåsar. I andra klass kunde gästerna beställa bättre husmanskonst och i första klass sådan mat som ansågs vara riktigt fin, med menyer på franska.

Mjölkbaren - 1930-talets hälsofika

Mjölkbaren serverade också enklare mat som smörgåsar. Som namnet antyder serverades också mjölk att dricka. Genom historien har människor i Sverige och i Stockholm druckit väldigt mycket alkohol. På en del arbetsplatser fick de anställda till och med ut en del av sin lön i form av alkohol. För att få människor att dricka mindre alkohol genomfördes stora reklamkampanjer på 1920- och 1930-talet för att dricka mjölk istället. Mjölken ansågs vara väldigt nyttig och helt ofarlig.

Klassiska matställen i Stockholm
#1 - Den Gyldene Freden

En restaurang som är känd, bland annat från Carl Michael Bellmans visor från 1700-talet är Den Gyldene Freden. Restaurangen ligger i en källarlokal på Österlånggatan i Gamla Stan och öppnade 1722, året efter freden i Nystad. Det är den freden som gett restaurangen sitt namn. Sedan 1920 ägs huset av Svenska Akademien. Många musiker och konstnärer har haft detta som en av sina favoritrestauranger, bland annat just Bellman men också Anders Zorn, Evert Taube och Cornelis Vreeswijk.

Klassiska matställen i Stockholm
#2 - Tennstopet

Tennstopet är en restaurang som har legat på flera olika adresser i Stockholm. Här intill kan du se en dokumentärfilm som Stockholms stadsmuseum gjorde i februari 1965. Delar av filmen spelades in den sista kvällen då restaurang Tennstopet hade sina lokaler på Vattugatan. Några dagar senare revs huset och restaurangen flyttade till Dalagatan där den fortfarande ligger. 

Klassiska matställen i Stockholm
#3 - Stockholms Centralstation

Alla som har rest med tåg från Stockholms Centralstation vet att det finns gott om ställen att äta på där. Järnvägsstationer har en historia av matförsäljning - både för att äta där och för att ta med på resan. 

Menyer och matsedlar - konstverk på franska

På de finare restaurangerna var menyerna ofta rena konstverk. Ofta hade maträtterna franska namn, även om alla gästerna talade svenska. Här nedanför ser du några exempel på matsedlar från finare middagar på några av Stockholms restauranger under slutet av 1800-talet.

Uppdaterad