Plastpåsar med CLOCK skrivet i röd-gula bokstäver
Plastkassar från hamburgerkedjan Clock. Stadsmuseet i Stockholm

Snabbmat i Stockholm

Världsutställningen i Stockholm 1897 kan sägas vara startskottet för snabbmatens historia i Stockholm. Då serverades nämligen Stockholms första varmkorv.

Under andra halvan av 1800-talet förändrades Sverige väldigt mycket. Vi fick järnväg och det blev enklare att resa. Många människor flyttade från landsbygden till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna. Den här förändringen kallas för industrialiseringen.

Det här var en tid av optimism och framtidstro. I Stockholm anordnades flera utställningar där nyfikna människor kunde titta på uppfinningar, konst och arkitektur. En av dessa utställningar var Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Det byggdes upp ett stort utställningsområde på Djurgården, framför dagens Nordiska museet och ända bort mot Skansen. Och det var där i folkvimlet på Djurgården som den första riktiga snabbmaten serverades i Sverige – varmkorven.

En korv med vante, tack!

Besökarna på utställningen åt inte korven som vi gör idag, i bröd med ketchup och senap. I stället fick de låna ett par vita bomullshandskar. Då kunde de hålla i korven utan att bränna sig. När kunden hade ätit upp lämnade den tillbaka handskarna till försäljaren. Men många handskar försvann och det blev för dyrt att köpa in nya. Därför började man baka bröd som man serverade korven i.

Korvmadammer och gubbar med lådor på magen

När varmkorven kom till Sverige såldes den först av kvinnor som kallades för korvmadammer. Snart tog dock männen över och korven kom snart att förknippas med korvgubbar som bar omkring korven i en låda på magen.

Att vara korvgubbe i Stockholm på den här tiden var tufft. Det fanns stränga regler som de var tvungna följa. Det var till exempel inte tillåtet att sälja fler än 200 korvar om dagen och det var strängt förbjudet att sälja korv efter klockan ett på natten. Dessutom tyckte myndigheterna att korvgubbarnas lådor var ohygieniska och ville till slut att förbjuda dem. Men det beslutet ledde till protester.

Artisten Owe Törnqvist skrev sången Varmkorv-boogie. Sången spelades in 1959 och blev en stor hit. Den skapade en debatt som ledde till att korvgubbarna fick vara kvar. Men under 1950-talet flyttade de allra flesta försäljare in i grillkiosker och korvgubben med låda på magen var snart ett minne blott.

Snabbmat i Hamburgaren - en platt köttbulle från 1955

Det skulle dröja innan nästa snabbmat fick sitt genombrott i Sverige. Hamburgaren kom hit 1955. Den serverades också på en utställning första gången, i Helsingborg. Den blev en stor succé men det blev problem för dem som ville sälja hamburgare i sina grillkiosker. Det var nämligen inte tillåtet att servera hamburgare i grillkioskerna. Men det skulle det snart bli ändring på.

Två år efter utställningen i Helsingborg trotsade Erik Engström förbudet och började servera hamburgare i sin grillkiosk i Haninge utanför Stockholm. Politikerna i kommunen valde att se mellan fingrarna på hans lagbrott. Då blev kommunalpolitikern Calle Sundelius kallad till ett möte med hälsovårdsnämnden och länsstyrelsen. På mötet fick han förklara varför de hade valt att inte stänga grillkiosken. Calle Sundelius frågade då vad det var för skillnad på en hamburgare och en tillplattad köttbulle.

Varför var det tillåtet att sälja köttbullar, men inte hamburgare?

Efter mötet dröjde det inte länge innan hamburgerförbudet upphörde och succén kunde fortsätta.

Uppdaterad