Målning av slottet Tre kronor, en stor vit byggnad med många torn. Himlen är orangefärgad. Konstnär: Govert Campuysen 1661. Bearbetning: Stockholmskällans redaktion
Slottet Tre kronor. Konstnär: Govert Camphuysen 1661, Stadsmuseet i Stockholm. Bearbetning: Stockholmskällans redaktion

Slottsbranden 1697

På eftermiddagen den 7 maj 1697 började det lukta brandrök på slottet Tre kronor. Några timmar senare brann hela slottet.

Branden började på vinden

Margareta Karlsdotter satt i ett rum intill trappan upp till den stora rikssalen i slottet Tre kronor på eftermiddagen den 7 maj 1697. När hon började känna röklukt bad hon brandknekten Anders Andersson att gå upp på vinden och se efter. När Anders Andersson gick uppåt i slottet kom det brandrök från vinden. Det brann under taket ovanför rikssalen. På vinden fanns det utrustning för att släcka branden, men lågorna och röken spärrade vägen. Flera andra kom för att försöka ta sig genom röken upp på vinden och släcka elden, men misslyckades.

Elden spred sig snabbt längs taket runt slottets olika delar. Taket på slottet var täckt med plåt av koppar. Takplåten spred hettan och värmen från elden. Bjälkarna som bar upp taket var gjorda av torrt trä och brann lätt. På kort tid brann nästan hela den väldiga borgen.

Utredningen upptäckte att brandvakten varit slarvig

Dagen efter branden startade en utredning av händelserna och hur det hade kunnat ske. Utredningen kom fram till att elden hade börjat på slottets vind, ovanför den stora rikssalen där kungens tron brukade stå. Ingen vet riktigt hur elden bröt ut men historiker tror att skorstenarna kan ha varit otäta. I så fall kan en gnista ha flugit ut och hamnat på den torra och dammiga vinden och startat eldsvådan.

I förhören kom det fram att det hade funnits en olaglig krog uppe på vinden. I hemlighet hade en av vaktmästarna sålt öl och sprit uppe på vinden och eldat i en kakelugn där utan tillstånd.

Det hade brunnit på slottet många gånger. Därför fanns det regler och rutiner för brandskydd. Två personer skulle vakta vindarna dygnet runt. Utredningen visade att den ena brandvakten hade varit ivägskickad på ett ärende dagen när branden bröt ut. Brandmästaren ville att han skulle lämna ett tyg till hans fru. Den andra brandvakten hade lämnat sin vaktsyssla och gått ner i köket för att äta istället. När det började brinna på vinden ovanför rikssalen var det ingen där som kunde upptäcka den i tid.

Vakterna och brandmästaren fick hårda straff i rättegången efter branden. Ingen av dem hade skött sina uppgifter. Vakten som blev ivägskickad på ett annat ärende fick ett lindrigare straff, men domstolen dömde honom till gatlopp, en form av misshandel. Den andra vakten och brandmästaren dömdes till döden. Kungen mildrade deras straff och de fick också löpa gatlopp.

Hela Sverige styrdes från slottet Tre kronor

Slottet Tre kronor var egentligen många olika byggnader som satt ihop. I mitten stod det runda tornet med de tre gyllene kronorna högst upp. Runt omkring slottet gick en mur som med tiden hade byggts ihop med nya byggnader och blivit en del av själva slottet.

Under 1500- och 1600-talet renoverade kungarna slottet för att det skulle se ståtligare och vackrare ut. Den norra sidan av slottet var helt nyrenoverad när branden bröt ut. Den längan hade ritats av arkitekten Nicodemus Tessin och hade ungefär samma utseende som dagens slott har. Den sidan av slottet klarade branden ganska och blev helt enkelt en del av det nya slottet.

Hela Sverige styrdes från slottet Tre kronor. Slottet var inte bara bostad för kungafamiljen. Där hade också många av Sveriges myndigheter och ämbetsverk sina lokaler. Både Riksarkivet och Kungliga biblioteket låg på slottet. Man vet inte exakt hur många böcker, arkivhandlingar och konstverk som gick förlorade i branden. Tjänare och tjänstemän försökte rädda så mycket som möjligt. En del saker kastades till och med ut genom fönstren och räddades på så vis undan lågorna och röken.

Det nya slottet står på samma plats

Efter branden revs ruinerna och det som fanns kvar av de brandskadade murarna. Nicodemus Tessin hade ritningarna klara för det nya slottet redan i slutet av 1697. Kungliga slottet skulle byggas i barockstil som en kvadrat runt den inre borggården. På en karta från 1702 är slottet inritat efter Tessins ritningar, trots att det inte var byggt då.

Arbetet att bygga det nya slottet började nästan med en gång men blev avbrutet 1709. Sverige var i krig med flera länder och pengarna användes till soldater och vapen istället. Först när det hade blivit fred på 1720-talet fortsatte byggandet. Kungafamiljen flyttade tillbaka 1754. Det nya slottet blev helt färdigt 1771.

Uppdaterad