En vit Volvo Amazon kör på vägen mellan rader av loftgångshus
Tensta allé 1971. Foto: Lennart af Petersens, Stadsmuseet i Stockholm

Tensta

Tensta har fått sitt namn efter den bondgård som låg här tidigare. Gården revs 1966 när husen som står i dagens Tensta skulle byggas.

Under 1800-talet hette bonden på Stora Tensta gård Carl Johan Blomberg. Flera av hans barn bodde på gårdarna intill och familjerna drev jordbruket tillsammans.

Livet i Tensta på 1800-talet

Carl Johan Blomberg skrev dagbok under åren 1878-1884. I dagboken kan vi läsa om vardagslivet på bondgården, om vädret och arbetsuppgifterna. Carl Johan Blomberg bygger stall, sår och skördar, och hugger julgranar. Han kör in dem till Stockholm. Nägra skänker han till barnhemmet och resten säljer han. Vädret är väldigt viktigt för en bonde. Det måste vara lagom med sol och regn, värme och kyla, annars växer inte säden på åkrarna och det går inte att skörda. I dagboken finns också många anteckningar om vädret.

Boplats Tensta - nästan 2 000 år

Det har bott människor i Tensta sedan folkvandringstid - några hundra år efter vår tideräknings början. Innan de nya husen byggdes på 1960-talet gjorde arkeologer utgrävningar i området. De hittade bland annat gravar från 1000-talet. I en av gravarna fanns både skelettet efter personen som hade begravts, och silvermynt från England.

De äldsta byggnaderna i Tensta hittar du i Spånga by. Där ligger bland annat Spånga kyrka, från medeltiden. Dagens Tensta byggdes som en del av miljonprogrammet - en miljon bostäder skulle byggas i Sverige på bara tio år. Tensta blev ett av de första miljonprogramsområdena som blev klara.

Många var kritiska mot det färdiga resultatet. Till exempel var de flesta husen färdiga innan tunnelbanan hade byggts. De som planerade Tensta hade också tänkt mer på husen än på miljön runtomkring. En del av sakerna försökte man att rätta till när de andra områdena på Järvafältet byggdes.

Uppdaterad