Jämställdhet mellan kvinnor och män

Wendela Hebbe - Sveriges första kvinnliga journalist

1841 fick Wendela Hebbe anställning på Aftonbladet där hon främst arbetade med musik- teater- och litteraturkritik. Vid några tillfällen sökte hon ändå upp några av Stockholms fattiga invånare och skrev målande reportage om deras livssituation – kanske de första svenska socialreportagen.

Ett av Hebbes syften var att uppmana rikare människor att hjälpa de fattiga hon skrev om. Hon skrev ofta exakt var de nödställda bodde så att folk skulle kunna komma dit med förnödenheter. De kunde även lämna sitt bidrag på Aftonbladets kontor i Gamla stan.

De första svenska damtidningarna

1772 kom en tidning som hette Fruentimmers-Tidningar. Den riktade sig till kvinnor och innehöll dikter och följetonger. Texterna var ofta översatta från franska eller engelska. Det finns inga artiklar om politik i tidningen. Inte heller satir eller andra skämt förekommer.

Under samma tid fanns det en tidning som hette Wälsignade Tryck-Friheten. Den tidningen riktade sig till män. Där fanns varken dikter eller följetonger, däremot var det gott om politiska artiklar och satir. De här båda tidningarna säger en del om vad 1700-talet människor tyckte var kvinnliga eller manliga intressen.

1815 kom ytterligare en tidning som riktade sig till kvinnor – Sofrosyne. Ett blad för svenska fruntimmer. Moderapporter från Paris var ett återkommande inslag i tidningen. Men efter att ha skrivit om en kärleksaffär mellan den ryske tsaren och den dåtida kändisen Madame Krüdener blev utgivaren Adolf Regnér dömd till böter och tidningen lades ned.

Debatt om kvinnorollen i samhället

I en skrift från 1866 skriver en anonym författare att kvinnan behöver mer utbildning innan hon får mer rättigheter. Författaren menar att kvinnorna skulle kunna jobba som till exempel lärare eller läkare om de får mer utbildning. Men även med ökad bildning finns begränsningar för kvinnans frigörelse eftersom: 

"mannen är qvinnans hufvud, och att qvinnan är mannens ära."

1794 funderar en okänd författare också på vad kvinnor skulle kunna arbeta med. Författaren tycker att det är en bra idé med ”vidare odling af Fruntimrens Snille” men påpekar att kvinnornas viktigaste uppgift är att ta hand om hushållet och uppfostra barn. Inga andra sysselsättningar får ta kvinnors fokus därifrån.

1811 skriver Jeanette von Breda Betraktelser öfver Qvinnan och dess bestämmelse.  Hon argumenterar för att kvinnor ska få en ordentlig utbildning och frågar sig hur man kan skryta om att man lever i upplysta tider när det bara är män som får utbilda sig och bli upplysta. 

1868 vill signaturen Ella att kvinnor får ett större inflytande över samhället. Särskilt kan kvinnor göra en insats inom välgörenhet och som mödrar, men de kan även bidra till ett fredligare samhälle:

"En naturlig följd af växande jemlikhet blir sannolikt upphörandet af de blodiga krigen." 

Hemmafruarna - när kvinnans plats var i hemmet

Idag är det vanligt att både män och kvinnor arbetar, men så har det alltid varit. Under åren efter andra världskriget blev det vanligt att kvinnor stannade hemma och tog hand om hemmet och barnen, medan männen arbetade. Detta var en lyx som tidigare bara varit möjlig för rika familjer. På 1950-talet hade arbetarrörelsens kamp för högre löner och bättre arbetsvillkor lett till att fler hushåll klarade sig bra på mannens lön, vilket gjorde att många kvinnor blev hemmafruar.

Husmorsfilmer - reklam och underhållning

I början av 1950-talet blev det vanligt med så kallade husmorsfilmer. Husmorsfilmerna var en blandning mellan reklamfilmer och underhållning som var gratis att se. De visades på vardagseftermiddagar på biograferna eftersom teven ännu inte hade slagit igenom i Sverige. 

En av de första husmorsfilmerna heter Fru Plotter och Fru Planér och är från 1951. Den producerades av ICA-kuriren. Filmen handlar om två typer av hemmafruar. Fru Plotter är den slarviga och oplanerade. Fru Planér är den organiserade och rationella som enligt tidens ideal köper ekonomiska storförpackningar och planerar sina butiksbesök väl och gör upp veckovisa matsedlar. Föreställningen genomfördes vid 500 tillfällen och besöktes av 200 000 kvinnor.

Fru Plotter, Fru Planér (husmorsfilm, 1951).

Två typer av husmödrar. Fru Plotter är den slarviga, slösaktiga och oplanerande som ständigt inte har ingredienser hemma och måste återvända till butiken. Fru Planér är den organis…

Tid

1951

Typ

Film & rörlig bild

Kvinnor ger sig ut på arbetsmarknaden

En medveten strategi hos kvinnorörelsen var att visa upp kvinnors yrkesmässiga kompetens. I en propagandafilm från 1934 visar Fredrika Bremer Förbundet inte bara upp sina yrkesskolor utan även flera ledande yrkeskvinnor.

Dit vi hunnit - propagandafilm för Fredrika Bremer Förbundet 1934

En film om Fredrika Bremer Förbundets verksamhet och yrkesverksamma kvinnor från 1934. Berättaren Ida von Plomgren sammanfattar hur långt kampen för kvinnornas rättigheter kommit o…

Tid

1934

Typ

Film & rörlig bild

Under 1800- och 1900-talen började kvinnor ta sig in i yrkesgrupper som tidigare varit fullständigt mansdominerade.1915 hade till exempel kvinnor redan jobbat inom polisen under åtta år, trots det betraktades det hela som ett experiment. I en motion till stadsfullmäktige hävdade då Stina Quint och Emilia Broomé att de "kvinnliga polisbiträdena" borde få fast jobb. Det skulle dock dröja till 1944 innan en statlig utbildning för kvinnliga poliser såg dagens ljus.