Under medeltiden behandlades sjukdomar och åkommor på olika sätt. Ofta var behandlingen starkt påverkad av den gamla grekiska teorin om humoralpatologi. Inom denna trodde man att människan bestod av fyra vätskor, blodet, slemmet och den svarta och gula gallan, som alla behövde vara i balans för att människan skulle vara frisk.
Man kunde åter bli vid "sunda vätskor" genom kräkmedel, blodiglar, avföringsmedel eller återlåtning. Åderlåtning, att tappa ut en mindre mängd blod från kroppen, trodde man renade människan från sjukdom eftersom blodet ansågs sjukt eller smutsigt när en person var sjuk.
Pincetten var ett användbart litet verktyg som ofta var en del av den personliga utrustning som man kunde bära med sig i en väska eller skinnpung.
Sinteln ansågs tidigare vara ett åderlåtningsjärn. En sintel är en metallklammer som naglade fast drevningslister på de medeltida koggarnas skrov. Vid utgrävningarna 2018 på Slussen påträffades tre sintlar.
Föremålen var tidigare utställda på Medeltidsmuseet.
