Morgonkaffet förtärdes med dopp, hvartill begagnades långa s. k. sockerskorpor, som vi köpte i bagarboden midt öfver gatan, hvilken icke liknade en af vår tids fina brödbutiker, utan bestod af ett litet, mörkt kyffe, hvars inre köparen aldrig beträdde, enär han stod på gatan och knackade på den med en stor kringla i järnbleck utstyrda luckan, i hvars öppning ett gammalt kvinnoansikte då visade sig, och en skrumpen hand stack ut hvad som begärdes och skrapade in slantarne.
Sedan frukosten var intagen klockan nio, arbetades träget till klockan ett, då familjen åt middag. Denna bestod af två rätter, af hvilka soppan, oftast mjölkmat, förtärdes sist. På söndagsmiddagarne bestods vanligen oxstek och därpå köttsoppa. Alla eftermiddagar förtärdes kaffe med dopp klockan fyra. Klockan åtta åt man kvällsvard, vanligtvis bestående af gröt, stundom hafregryns, annars mjölgröt. Klockan nio gick man till sängs.
I kapitlet I småborgarens hem beskriver Claës Lundin på ett levande sätt hur livet levdes i en stockholmsfamilj på 1830-talet. Mycket handlar om mat. Vad äter och dricker man? Vad kostar maten? Var och hur handlar man? Hur förvaras maten? Vad finns det för regler kring livsmedelshanteringen? Hur står det till med livsmedelshygienen? Vad är det för skillnad på vardag och fest? 20 sidor.
