Text
Upphov: Okänd. Kungliga biblioteket

Tjänstehjonstadgan från 1732 reglerade förhållandet mellan anställd och arbetsgivare

Arbetsmarknaden för pigor och drängar var god i Stockholm. Därmed inte sagt att allt var frid och fröjd hos arbetsgivarna och arbetstagarna. Tjänstehjonen hade säkert ofta synpunkter på lönens storlek, arbetsuppgifterna och hur husbonden behandlade dem. Ett sätt att protestera mot arbetsgivaren var att helt enkelt sluta sin tjänst. Fast det var strängt reglerat hur och när man som arbetstagare kunde göra detta.

Här i kunggörelsen förstår man att systemet inte fungerade helt perfekt. Man skapar här ett så kallat "Adress-Contoir" där arbetssökande och arbetstagare ska "paras ihop". Viktigt är att tjänstefolket visar upp sin så kallade "orlofssedel", ett papper som visar att anställningen har avslutats på ett korrekt sätt och där den anställde får ett skriftligt betyg.

Man måste komma ihåg att lösdriveri var strängt förbjudet, alla var tvungna att tillhöra ett hushåll och utföra ett arbete. En lösdrivande kvinna kunde mycket lätt tas av polisen och bli insatt på spinnhus.

Hur fungerar det idag, kan man jämföra "Adress-Contoiret" med arbetsförmedlingen till exempel? 

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad